Begåvade elever behöver också hjälp : En systematisk litteraturstudie om matematiskt begåvade elever i de tidigare skolåren

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för matematik (MA); Linnéuniversitetet/Institutionen för matematik (MA)

Sammanfattning: Följande systematiska litteraturstudie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i de tidigare skolåren. Studien syftar till att utifrån tidigare forskning reda ut om och hur undervisningen av matematisk begåvade elever kan bedrivas. Frågeställningarna fokuserar på hur identifiering av eleverna kan ske samt vilka matematiska aktiviteter som är mest gynnsamma för begåvade elevers utveckling. I den här systematiska litteraturstudien samlas data in genom databassökningar och manuella sökningar. Tolv utvalda publikationer granskas och bearbetats genom en innehållsanalys med ett kategoriseringsschema. Resultatet visar att det finns olika ramverk och teoretiska perspektiv i publikationerna som behandlas i studien. Gemensamt för flera av publikationerna är att de tillämpar Krutetskiis definition av matematisk förmåga. Resultatet visar även att det finns olika metoder för att identifiera matematisk begåvade elever, där en kombination av metoderna är att föredra. Differentiering är mest gynnsamt för att eleverna ska utvecklas. En kombination av acceleration och berikning är att föredra, men alla elever är unika och därmed kan det vara svårt att dra en generell slutsats. Matematiskt begåvade elever utvecklas även signifikant vid arbete i en homogen grupp. Mentorskap ses också om en positiv faktor vid utvecklingen. Slutsatsen är att det är möjligt att identifiera matematiskt begåvade elever i samband med matematiska aktiviteter. Forskningen visar även på att det finns matematiska aktiviteter som är mer gynnsamma för att eleverna ska utvecklas. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)