Ett nät vävs av många trådar i matematik, En didaktisk studie om division med tal större än noll men mindre än ett utifrån ett elevperspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractBorg, Tobias (2018). Ett nät vävs av många trådar i matematik. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed studien önskar jag bidra med kunskap om elevernas perspektiv beträffande en specifik lektion som berör division med tal större än noll men mindre än ett. Mer specifikt vad de anser är fördelaktigt och vad som brister. Jag önskar också belysa att olika faktorer kan samspela och variera hos individer och mellan individer i gruppen för att på så sätt synliggöra undervisningens komplexitet.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att, utifrån elevernas uppfattningar, utvärdera styrkor och förbättringsområden beträffande en matematiklektion om division med tal större än noll men mindre än ett utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:•Vilka uppfattningar har eleverna beträffande lektionens styrkor?•Vilka förslag till förbättringar föreslår eleverna?•Hur kan lektionens styrkor och förbättringsförslag tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet sker utifrån elevens proximala utvecklingszon och samarbete. Tillsammans använder deltagarna olika uttrycksformer och kulturella artefakter för att kommunicera med varandra. Lärarens främsta roll, förutom att anpassa uppgifterna till den proximala utvecklingszonen, är att mediera mellan elevens nuvarande uppfattning och den ämnesspecifika kunskapen.MetodDatainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt för- och eftertest.ResultatInformanterna var allmänhet, men inte unisont, positiva inställda till för- och eftertest, mönster och undersökande arbetssätt. Testerna ansågs påvisa progression, emellertid fanns det önskemål om mer repetition vilket kan kopplas till uttrycka förkunskapsskillnader. Gruppens proximala utvecklingszon var varierande och individuella svårigheter kunde i något fall definieras. Studien visade också på svårigheten att anpassa lektionen till alla elevers proximala utvecklingszon. Gemensamma diskussioner med hjälp av lärarens mediering framgick också som betydelsefullt eftersom olika elevperspektiv kom fram. Beträffande mediering påtalade några informanter att läraren även borde stödja parsamtalen i större utsträckningMajoriteten ansåg att en lärarledd lektion var positivt. Det var också betydelsefullt att ta del av varandras förklaringar och lösningar, men det framgick också önskemål om en till en undervisning. Ingen benämnde konkret undervisningsmaterial, centikuber, som betydelsefullt eller besvärande. Däremot fanns det önskemål om att inleda lektionen med vardagsnära uppgifter som också hade en utmanande karaktär. Informanterna belyste konkreta förbättringsförslag som överlag är direkt applicerbara med hjälp av mindre anpassningar på gruppnivå. Uppfattningen att variation är viktigt var näst intill unisont, men hur undervisningen skulle varieras delade emellertid gruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat får mig att vilja arbeta tillsammans med matematiklärare och elever för att tillsammans utveckla matematikundervisningen. Eleverna kan belysa aspekter som går oreflekterade förbi av oss lärare på grund av hemmablindhet. Från de mer självklara till det oupptäckta.Studien påminner också att anpassningar på gruppnivå kan stödja hela gruppen men utesluter det inte traditionell en till en undervisning. Det finns ingen helig undervisnings-graal, istället framkommer det att variation i undervisningen behövs för att möta fler individer. Den variationen kan i sin tur växla från individ till individ och från grupp till grupp.NyckelordAbstrahering, Kognitiva redskap, Konkretion, Proximal utvecklingszon, Uttrycksform.