En modern folkkyrka : svenskkyrklig självförståelse inom Guds hus-projektet i Fisksätra

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Kyrko- och missionsstudier

Sammanfattning:

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv.

 

Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ”4 voices of theology” framtagen av Action Research – Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv.

 

Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare.

 

Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi.

 

Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ”uppenbarelseteologi” eller ”kärleksbudets teologi”.

 

Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör. De övriga två är S:t Konrads katolska församling samt Muslimernas förening i Fisksätra. Detta medför att den bild som här presenteras inte kan anses vara en sammantagen analys av självförståelsen ur ett religionsteologiskt perspektiv inom Guds hus-projektet. Analysen har dessutom skett efter att projektet endast varit verksamt i fyra år. För att ännu tydligare kunna urskilja vilken (religions)teologi som Guds hus företräder krävs en liknande studie när projektet blivit en bestående del inom församlingsverksamheten i Nacka församling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)