Kraftig nederbörd och översvämningar – Planhandläggares tolkning av översvämningskartor med osäkerhetszon

Sammanfattning: I framtiden förutspås kraftig nederbörd bli vanligare förekommande på grund av klimatförändringar och global uppvärmning, vilket kan leda till fler och större översvämningar. Med översvämningskartering kan fastighetsskador och dödsfall undvikas och kartorna kan användas som beslutsunderlag inom samhällsplanering. Gävle kommun har pekat ut Västra Kungsbäck i Gävle som utredningsområde för bl.a. bostäder och verksamheter och i framtiden kan området bli en ny stadsdel. I norra delen av Västra Kungsbäck rinner Kungsbäcken, vilket innebär en översvämningsrisk som noga måste utredas innan eventuell exploatering. Studien utfördes i två delar – en fallstudie på Kungsbäcken där syftet var att simulera och kartlägga översvämningars utbredning i området till följd av kraftig nederbörd, och en enkätundersökning med syfte att undersöka hur planhandläggare tolkar översvämningskartor med osäkerhetszon och hur dessa tolkningar skiljer sig mot experters. Inledningsvis modellerades Kungsbäckens avrinningsområde i HEC-HMS med meteorologiska data från SMHI och modellen kalibrerades till en tidigare översvämningshändelse. Sedan simulerades kraftig nederbörd för att uppskatta resulterande vattenföring, som i den endimensionella modellen HEC-RAS, användes för flödessimulering. Därefter skapades översvämningskartor som visar översvämningars utbredning i Västra Kungsbäck. Därtill användes också i ArcGIS ett nyutvecklat verktyg för att skapa en översvämningskarta med osäkerhetszon där osäkerheten visualiseras. Kartan användes i enkätundersökningen, där 41 planhandläggare från slumpmässigt utvalda svenska kommuner och två experter med sakkunskap inom relaterade ämnesområden, fick bedöma översvämningsrisk på tre olika platser i översvämningskartan. Resultaten visar på den generella översvämningsrisk som råder i Västra Kungsbäck. Betydande översvämningar kan drabba stora delar av området till följd av kraftig nederbörd. Dock finns stor osäkerhet i modellerad översvämning, varför fler studier krävs och mycket stor försiktighet måste vidtas inför eventuell planläggning, kanske till den grad att området inte alls bör bebyggas. Inget definitivt svar finns på hur planhandläggare tolkar översvämningskartan med osäkerhetszon eftersom tolkningarna kraftigt skiljer sig åt. Planhandläggarna är olika personer med olika förmågor, där bl.a. utbildningsnivå och erfarenhet av kartläsning, verkar ha påverkan på tolkningarna och efterföljande bedömning av översvämningsrisk. Resultaten både bekräftar och skiljer sig från tidigare forskning. Planhandläggare med en utbildning på avancerad nivå var i denna studie mindre säkra att sina bedömningar var korrekta jämfört med planhandläggare med endast grundutbildning. Anmärkningsvärt är att de flesta planhandläggare verkar bedöma översvämningsrisken statiskt, enbart utifrån presenterad översvämningskarta. Bara ett fåtal planhandläggare visar upp ett försiktigare förhållningssätt, där de utöver presenterad översvämningskarta, även bedömer översvämningsrisken med hänsyn till eventuella framtida förändringar i nederbördsmängd och resulterande flöde. Med anledning av skillnaderna i tolkning och bedömning krävs fler studier för att fastställa hur översvämningskartor bäst ska utformas för att tolkas och uppfattas korrekt.