Jämförande studie mellan fordon med olika drivsystem : En jämförelse av kostnad och miljöpåverkan att köpa, äga och använda personbilar med olika drivsystem

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Författare: Johan Filip Erik Åkesson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Idag utvecklas elbilar och hybrider i hög takt och det har samtidigt väckts många diskussioner om de verkligen är bättre för miljön än bilar med traditionella förbränningsmotorer. Förutom miljöaspekten diskuteras även priset för de olika drivmedlen eftersom elbilar ofta har ett betydligt högre inköpspris än bilar med förbränningsmotorer.  Denna rapport undersöker och jämför bilar med olika drivsystem i syfte att utvärdera vilket alternativ som just nu är billigast och mest klimatsmart. Drivsystemen som analyseras är diesel (ICE), bensin (ICE), plug-in hybrid (PHEV) och el (BEV). Studien genomförs genom en jämförelse av utvalda personbilar i olika segment med olika drivsystem. En litteraturstudie genomförs för att hitta relevant fakta och liknande vetenskapliga rapporter. Studien redovisar kostnader vid inköp och årliga kostnader vid en körsträcka om 1100 mil per år, vilket var den genomsnittliga körsträckan för en personbil i Sverige år 2020. Även totala CO2-utsläpp tas fram, från tillverkning och årliga utsläpp utifrån den den genomsnittliga årliga körsträckan. Studien tar sedan fram ett medelvärde av dessa faktorer för samtliga utvalda modeller för respektive drivsystem och analyserar resultaten för en period av 10 år.  Resultatet visar att el- och hybridalternativen är något dyrare i inköp än alternativen med förbränningsmotor. Efter cirka fem och ett halvt år går alternativen med förbränningsmotor om och blir totalt sett dyrare än elalternativen. Plug-in hybrider blev dyrast under hela 10-års perioden, men då får man beakta att dessa ofta kommer med en högre utrustningsstandard och starkare motor än de andra alternativen i studien.  Även CO2-utsläppen var liknande för både diesel- och bensinalternativen under hela 10-års-perioden. För BEV och PHEV togs två värden fram, ett lågt för det lägsta värdet av utsläpp vid tillverkning och laddning av el med hållbar el, och ett högt för de högsta värdena.  När de höga värdena användes var PHEV och BEV de alternativen som släppte ut mest CO2 under hela perioden. När de låga värden användes blev de totala utsläppen lägre för BEV och PHEV än för ICE redan efter 1 år.  Rapporten bygger på många antaganden och förenklingar. Flera faktorer som kan spela roll för resultaten är inte inkluderade. Resultaten gäller endast för den svenska marknaden samt endast för modellerna inkluderade i denna studie. Väljs andra eller fler modeller kan resultaten bli annorlunda.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)