FÖRSKOLLÄRARSTUDENTERS RESONEMANG OM OMSORG En kritisk diskursanalys av studenters tal om omsorg

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Författare: Christer Rödin; [2021-08-27]

Nyckelord: omsorg; diskurs; förskollärarstudent; förskola; EduCare;

Sammanfattning: Syfte:Det övergripande syftet i studien är att vinna kunskap om hur förskollärarstudenter resonerar om begreppet omsorg i relation till sin utbildning. Mer specifikt åsyftar studien att besvara följande frågor: Hur definierar studenterna begreppet omsorg? Vilka diskurser framträder i talet om omsorg på förskollärarprogrammet? Hur reflekterar studenterna om sina kunskaper om omsorgens roll för det förskolepedagogiska fältet?Teori:Studiens teoretiska ramverk består av Fairclough kritiska diskursanalys (1992,2010) och används även som analysmetod. Den kritiska diskursanalysen har influerats av Habermas version av kritisk teori som kan förstås som en blandning av hermeneutik och marxistisk ideologikritik (David & Sutton, 2016). Att analysera diskurser är enligt Fairclough (1992) viktigt i avseendet att de gör saker med oss människor och det samhälle vi lever i. Den kritiska diskursanalysen accentuerar, enligt Bryman (2018), språkets betydelse som ett maktmedel som är tätt sammanflätat med idélära och sociokulturell förändring. Fairclough teori kompletteras i föreliggande studie av socialkonstruktionism i de delar som behandlar icke-diskursiva områden inom den social praktiken. Socialkonstruktionism emanerar ur hermeneutiska- och fenomenologiska traditioner. Centralt i socialkonstruktionismen är att sociala företeelser och dess innebörd konstrueras i samspel med andra människor (Bryman, 2018).Metod:Det empiriska materialet i denna kvalitativa studie består av sex intervjuer med förskollärarstudenter som har mindre än ett år kvar till examen. Samtliga intervjuer har spelats in och genomförts via Zoom. Informanternas utsagor betraktas som text som har analyserats med Fairclough tredimensionella modell (1992).Resultat:Studien visar att omsorg är ett svårdefinierat och mångfacetterat begrepp. Omsorg behandlas i liten utsträckning på förskollärarprogrammet. Programmets starka lärandediskurs tenderar att marginalisera omsorgen. Omsorgssysslor av praktisk karaktär lyser med sin frånvaro liksom kopplingen mellan omsorgsmetoder och forskning. På förskollärarprogrammet existerar en stark EduCare-diskurs som möjliggör att omsorg kan behandlas på vetenskaplig grund men oftast i relation till lärande. Omsorgens egenvärde blir i detta sammanhang än mer diffust och marginaliserat. Studenterna lyfter i studien att omsorg är otroligt viktigt men diskurserna som framträder i studiens pekar på att kungsvägen för professionalisering stavas lärande. Det finns en utbredd diskurs om att omsorgslärande sker i praktiken och flera informanter har få eller inga erfarenheter av att koppla den vetenskapliga grunden till omsorgspraktiker i förskolans verksamhet. Detta resulterar i attinformanterna försöker utarbeta egna omsorgsmetoder på fältet. Att studenterna uppfattar praktiken som essentiell för deras omsorgslärande kan förstås i ljuset av att lärandemål som behandlar omsorg i förskolan nästan uteslutande förekommer i förskollärarprogrammets VFU-kurser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)