Kan kroppsmedvetenhet påverka hur ofta vi kommer att träna? : En kvantitativ studie på personer med psykos

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan kroppsmedvetenhet och hur mycket människor sjuka i psykos kommer att träna. Frågeställning 1: På vilket sätt korrelerar självskattad kroppsmedvetenhet inför en tränings intervention med antalet rapporterade träningspass under en 16 veckors träningsstudie för människor med nydebuterad psykossjukdom? Frågeställning 2: På vilket sätt korrelerar olika subkategorier av kroppsmedvetenhet med antalet rapporterade träningspass under en 16 veckors träningsstudie för människor med nydebuterad psykossjukdom? Metoden för att besvara våra frågeställningar utfördes en träningsintervention under 16 veckor tillsammans med KI, GIH och SLL. Deltagarna uppmanades att träna minst tre gånger i veckan och närvaron under de ledarledda passen har dokumenterats. De som inte ville träna i grupp fick träna hemma och på eget ansvar rapportera in genomförd träning. För att mäta kroppsmedvetenhet användes Body Awareness Questionnaire – BAQ, en enkät med 18 frågor som besvaras med en 7-gradig skala mellan 1 – "stämmer inte alls" till 7 – "stämmer helt och hållet". Enkäten kan delas upp i fyra subkategorier: Medvetenhet om svar och förändringar i kroppsliga processer, att kunna förutsäga kroppsliga reaktioner, medvetenhet om sömn/ vakenhetscykel och att kunna förutsäga vad som framkallar sjukdom. För korrelationsanalyser av icke parametrisk data användes Spearman´s rho i SPSS 22.00. Gruppen bestod av 36 deltagare (11 kvinnor, 25 män). Medelåldern för gruppen var 30 år (SD: 6,8 år; min 19 år; max 44 år). Gruppens medelvärde för BMI var 25,6 (SD: 3,8). Antal diagnoser för gruppen varierade mellan en och 17 olika typer av pågående sjukdomar. Av totalt 36 personer valde 32 att svara på BAQ och 28 personer deltog på minst ett ledarlett pass. I genomsnitt var gruppen med på 11,3 (SD: 13,9) träningspass under 16 veckor (median 4,5 pass). De åtta deltagare som inte deltagit i något träningspass analyserades separerat. Resultaten visar att sambandet mellan antalet träningspass och svaren från BAQ har en positiv korrelationskoefficient på R ,21 (p = 0,3). Av de olika subkategorierna är subkategori 4 (medvetenheten om att förutse sjukdom) den kategori som har starkast samband med antalet träningspass, R = 0,283 (p = 0,16). Sambanden är mycket svaga och har ingen vetenskaplig signifikans, det kan alltså mycket väl bero på slumpen. Slutsatsen är att det inte finns några statistiskt signifikanta samband mellan kropps-medvetenhet och följsamheten till träning. Kroppsmedvetenhet kommer således inte att fungera som predikator för träning.