Historieundervisning och interkulturell kompetens

Sammanfattning: Detta är en kunskapsöversikt som har till syfte att undersöka vad den aktuella forskningen framställer gällande frågan om interkulturell undervisning i historieämnet. Syftet har varit att försöka få en uppfattning om hur man som lärare i historia kan utveckla elevers interkulturella kompetens genom ämnet. Detta känner vi är väldigt relevant då världen idag är globaliserad och kulturer är i ständigt möte med varandra, något som vi båda uppmärksammat och tagit del av genom tidigare VFU-kurser. Respekt och förståelse över kulturella gränser är väsentligt och därför blir den interkulturella kompetensen som en bro mellan de olika kulturerna som eleverna stöter på i sin skola och i samhället varje dag. För att precisera vårt intresse för frågan så har vi formulerat en frågeställning som varit till grund för hela sammanställningen. Frågan lyder: Vad säger den aktuella forskningen gällande utmaningar och möjligheter att utveckla elevernas interkulturella kompetens genom historieundervisningen? Det resultat som kunskapsöversikten framhåller presenteras under tre olika rubriker. Den första rubriken kommer framhålla att forskningen säger att läroplaner och dess förutsättningar för det interkulturella uppdraget inte är optimalt. Läroplanernas utveckling genom tiderna har gått i en mer positiv riktning, men saknar fortfarande centrala delar som hade gynnat elevernas förståelse för den interkulturella kompetensen. Denna kunskapsöversikt kommer att påvisa flera forskares teorier om vad som krävs för att utveckla läroplanerna och undervisningen mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Den andra delen lyfter vad forskningen säger om hur man som lärare kan utveckla elevernas interkulturella kompetens genom historieämnet. Kunskapsöversikten kommer här påvisa att lärare idag har mer frihet att forma sin egen undervisning vilket ger förutsättningar för en inkludering av interkulturellt lärande. Det kommer dock påvisas att lärare är positiva till att ompröva sin undervisning, men att uppdraget kring interkulturell kompetens i historieämnet ses som känsligt och svårt. Den sista delen lyfter de utmaningar och problem som forskningen anser finns gällande ämnet. Underlaget som har varit till grund för denna kunskapsöversikt är största del peer reviewed och hämtat från sökmotorerna ERIC by EBSCO och Libsearch. Utöver de här så har även Maria Johanssons Licentiatuppsats haft en stor påverkan både med sitt innehåll men också genom granskandet av hennes referenser. Kunskapsöversikten avslutas sedan med en slutats där resultatet sammanställs och diskuteras mot vartannat.