Business Improvement District i Sofielund - En fallstudie av en ny samverkansmodell inom stadsplanering i Sverige

Sammanfattning: Inom samhällsplanering och samhällsstyrning sker det ständigt förändringar. Privata aktörers medverkan har blivit en viktig faktor för planering och det diskuteras på flertal håll om hur näringslivet kan eller ska involveras mer i planering. Näringslivet ses oftare som en medspelare som dessutom börjar bli alltmer närvarande i planeringen i olika avseenden. Detta blir aktuellt får vårt studieobjekt “Fastighetsägare BID Sofielund” som bygger på en sådan samverkan mellan privat och offentlig sektor. I exempelvis USA har BID-processer kommit långt jämfört med Sverige. Det är också i Nordamerika som samverkansformen Business Improvement District formades. Eftersom BID är en ny samverkansform inom svensk stadsplanering blir det särskilt intressant för oss att undersöka. Vår uppsats syftar till att undersöka och förstå hur denna BID-samverkan motiveras i praktiken. Detta gör vi genom en fallstudie av den BID-samverkansprocess som fortgår i Sofielund i Malmö. Intervjuer har använts som tekniker för att genomföra studien och de resultat som framkom av vår undersökning visade att BID som styrningsform motiveras på flertal sätt vilket kan bero på att BID som styrningsform är ny i svensk kontext. Vi har även fått fram ett resultat som tyder på att BIDs är ett uttryck för den neoliberala paradigm som härskar i planeringen och ett uttryck för en viss typ av governancestyrning. Slutsatser vi drar från vår undersökning är å ena sidan att BID Sofielund kan innebära en positiv utveckling för området med sänkt kriminalitet och med seriösa fastighetsvärdar som bidrar till att utveckla stadsdelen, å andra sidan kan vi urskilja en risk för att gentrifiering och liknande processer kan ske i området i och med BID Sofielunds arbete.