Hur vet du vad jag kan? : En intervjustudie om kunskapsbedömning med sex lärare för grundskolans år 1-3

Sammanfattning: Sammanfattning Detta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna. Syftet med studien är att belysa yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper. Studien undersöker vidare vilka verktyg för bedömning som är i användning och lärarnas inställning till och tankar om betyg, samt hur lärare kan gå till väga med förmedlingen av sin bedömning till såväl elever som föräldrar. Vid studiens genomförande har en kvalitativ ansats använts i form av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex yrkesverksamma lärare. Samtliga lärare i intervjustudien arbetar inom grundskolans år 1-3 och deras tid inom läraryrket sträcker sig från 6-33 år med en varierande utbildningsbakgrund. Vid studiens genomförande var lärarna i åldrarna mellan 30 och drygt 50 år. Studiens resultat visar på ett varierande kunskapsbegrepp även om alla intervjudeltagarna såg på praktisk kunskap som mer äkta än teoretisk. Kunskapsutvecklingen ses till största delen som individuell för varje elev, där fortgången är beroende av mognad mer än något annat. Fem av sex lärare svarade att de lade in bedömningsarbetet som en del av undervisningen och att elevens delaktighet i bedömningen var viktig för att skapa en uppfattning hos eleven om dess egen kunskapsutveckling. Två av lärarna sade sig delge eleven sin bedömning kontinuerligt varje dag i form av samtal omkring skolarbetet. Ett annat resultat av studien visar på att även om lärarna till en början grundar sin bedömning på målen i kursplanen eller olika verktyg som utarbetats därefter, så menar de att bedömning av kunskap görs mycket utifrån erfarenhet som de fått genom yrket. Fyra av dem talar om en vetskap om vad eleverna kan som ”sitter i ryggen” eller ”bakhuvudet”, men som de menar inte finns hos lärare med mindre erfarenhet. Lärarna i intervjustudien visar vidare en utbredd negativ uppfattning om användandet av betyg i de tidigare åren. En sammanfattad slutsats som kan dras utifrån studien är att i sin bedömning av kunskap utgår lärare till en början från kursplanerna eller verktyg baserade på dessa, men utvecklar med erfarenhet i yrket efter en tid ett kunnande om hur kunskap visar sig, ett kunnande som de sedan allt mer utgår från i sin kunskapsbedömning. Vidare ser lärare i de tidigare åren olika på kunskapsbegreppets innebörd men är eniga om att den mest sanna formen av kunskap är praktisk och de är för det mesta negativt inställda till betygsättning i de tidigare åren.