Att leva med afasi efter stroke

Sammanfattning: Bakgrund: Nästan hälften av alla människor som drabbats av stroke får någon form av talhandikapp till följd som har stor påverkan på deras fortsatta livskvalitet. Varje år får ca 12 000 personer i Sverige afasi, vilket innebär avsaknad av en språklig funktion på grund av skador i hjärnan. Det är ovanligt med en total avsaknad av språk istället brukar det variera mellan att glömma bort ord, upprepningar, ha ett oförståeligt tal och felaktig grammatisk ordföljd. Sjuksköterskan har en stor roll i patientens rehabiliteringsprocess efter en stroke och kunskaper kring afasi och hur det påverkar individen och dess närstående är betydande för att kunna ge adekvat omvårdnad och ett bra bemötande. Syfte: Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva hur afasi efter stroke påverkar vuxna personers sociala liv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade tio artiklar varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Resultatet visade att många afasipatienter upplevde svårigheter i kommunikationen med sina närstående och kände att både de och deras anhöriga behövde mer kunskap kring kommunikationsstrategier. Anhöriga spelade en viktig roll i rehabiliteringsprocessen och behövde göras delaktiga i ett tidigt skede för ett bättre resultat av rehabiliteringen. Graden av belastning hos närstående påverkades av hur den anhörige upplevde den afatiskes begränsningar och det var störst påfrestning för de som bodde ihop med den som drabbats av afasi. Vårdpersonal har möjligheten göra anhöriga delaktiga och och ge både den afatiske och dess närstående de instrument som krävs för att de ska kunna utveckla nya kommunikationsstrategier. Slutsatser: En bibehållen god relation med familj och vänner var en mycket viktig faktor för de afatiska personernas välbefinnande och dessa relationer bör stärkas bland annat genom större kunskaper om afasi med hjälp av vårdpersonal.