Den kommunikativa organisationen – kejsarens nya kläder?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att få en större förståelse för vilka tankar och känslor kommunikationsansvariga i åtta svenska kommuner har kring begreppet ”kommunikativ organisation”, om och i sådana fall hur begreppet ”kommunikativ organisation” och forskning kring begreppet påverkar hur man planerar för och arbetar med sin kommunikation samt vem som gynnas av begreppet ”kommunikativ organisation”. Fokus i denna studie ligger på att undersöka tankar kring den ”kommunikativa organisationen” (Heide et al, 2019) men också på om och i sådana fall på vilket sätt den kommunikativa organisationen skiljer sig från andra liknande organisationsetiketter, till exempel den lyssnande organisationen, den innovativa organisationen eller organisationen som baseras på tillitsbaserad styrning (Bringselius, 2017).  Frågeställningar:  Hur tänker kommunikationsansvariga kring begreppet ”kommunikativ organisation”? Påverkar forskningen kring begreppet ”kommunikativ organisation” hur man planerar för organisationens kommunikation? Skiljer sig begreppet ”kommunikativ organisation” från andra organisationsetiketter? Vilka professioner gynnas av just begreppet ”kommunikativ organisation”? Teorier: Studien ingår främst i det kommunikationsteorietiska forskningsfältet och fokuserar mer specifikt på begreppen ”kommunikativ organisation” (Heide et al, 2019). Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heides sju steg för en kommunikativ organisation samt forskning kring organisationsbegrepp och professionsforskning med fokus på kommunikatörer. Dessa teorier stödjer denna studies resultat och analys genom att åskådliggöra på vilket sätt ett begrepp påverkar hur de intervjuade kommunikationsansvariga benämner, strukturerar, paketerar och arbetare med sina organisationers kommunikation. Metod: För denna studie har ett operationaliseringsschema utifrån studiens syfte och frågeställningar kopplat till det teoretiska ramverket för begreppet ”kommunikativ organisation”, organisationsteori och professionsforskning satts upp. Därefter har individuella kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kommunikationsansvariga på åtta svenska kommuner genomförts. Efter genomförda intervjuer har insamlad data transkriberats och bearbetats genom kodning i analysprogrammet NVivo. Där har olika teman framträtt och utifrån detta har analys och diskussion samt slutsats arbetats fram. Slutsats: Ingen av de tillfrågade kommunikationsansvariga i de åtta kommunerna säger sig ha infört eller ha planer på att införa den ”kommunikativa organisationen” till punkt och pricka så som den beskrivs i forskningen (Heide et al, 2019). Det vill säga ingen av de intervjuade kommunerna hade någon form av styrande dokument eller plan för samtliga sju delar som slutrapporten ”Den kommunikativa organisationen” ställer upp för att man ska vara en kommunikativ organisation. Flera av de tillfrågade kommunerna säger sig dock arbeta med forskningsmaterialet som underlag för att vidareutveckla kommunens kommunikation och samtliga säger att det är viktigt och att man vill vara en kommunikativ organisation.