SSAB - stålman eller järnankare? : En företagsanalys och aktievärdering

Sammanfattning: I en tid där nästan hela svenska folket är aktieägare har företagsvärdering och därtill relaterad information fått en allt större uppmärksamhet i media. Ett av dessa företag som debatterats och analyserats på senare tid – med helt olika rekommendationer som följd – är Svenskt Stål AB, SSAB, företaget som blev föremålet också för vår värdering. SSAB verkar som stålpro-ducent i en bransch som närmast dagligen diskuterats i media under senare år, framför allt på grund av kraftigt stigande stålpriser och de inverkningar detta har fått på resten av industrin. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av den diskonterande kassaflödesmodellen uppskatta ett värde på SSAB och jämföra detta med den rådande aktiekursen för att därefter undersöka vad eventuella skillnader kunde bero på. Som grund för vår prognos har strategisk analys använts. Vår förhoppning är att uppsatsen ska vara till nytta för ”amatörvärderaren”, det vill säga någon som tidigare inte är direkt insatt i värdering men som har ett privateko-nomiskt intresse av att lära sig grunderna i företagsvärdering. Studiens resultat gav ett aktievärde för SSAB på 278 SEK vilket ska jämföras med de 137 SEK som aktien handlas för på OMX-börsen. Vår värdering gav med andra ord ett värde som är 103% högre än aktiemarknadens värdering. Med vår analys kunde vi konstatera att detta resultat är känsligt för förändringar i de uppskattade parametrarna och att framför allt kalkylräntan, som approximerades med Weighted Average Cost of Capital, hade stor inver-kan. Dessutom visade analysen att ”ränta på ränta-fenomenet”, det vill säga att ett givet års bidrag till företagsvärdet är beroende av tidigare års bidrag, gav upphov till att en konsekvent optimistisk syn på företagets utveckling kontra en pessimistisk syn gav radikala skillnader i företagsvärde. Ytterligare slutsats som kunde dras är att aktiemarknadens investeringshori-sont är betydligt längre än de fem år som utgjorde studiens prognosperiod, eftersom det så kallade slutvärdet representerade mer än 80% av vårt beräknade företagsvärde. Skillnader i våra bedömningar och aktiemarkandens i ovanstående moment kan därför till stor del ligga bakom de skillnader gentemot aktievärdet som vår värdering gav upphov till. Svårigheter att tolka motstridig information samt att kvantifiera kvalitativa resonemang, speciellt med hjälp av endast en modell, kan också ligga bakom skillnaden i värde.