Hunger indikerar inte akut energistatus hos friska människor : En måltidsintervention

Sammanfattning: Bakgrund En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid? Metod Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades. Resultat Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på. Slutsats Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm.