Läsutvecklingsschema, LUS, som verktyg för mål- och resultatstyrning i och för skolutveckling. En fallstudie av tre kommunala grundskolor i ett rektorsområde

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ett rektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och för skolutveckling. Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier. Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan har halvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer och högre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till lärares beskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanten inte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift. Analysen genomfördes med kodning, kategorisering och underteman. Resultat: Arbetet med LUS startade utifrån lärares och speciallärares intresse och behov för att öka elevernas måluppfyllelse. Områdeschefen beslutade att samtliga skolor skulle arbeta systematiskt med LUS för att utveckla undervisningen och därmed öka måluppfyllelsen för eleverna. Hur skolorna använder LUS idag ser olika ut, men något gemensamt arbetssätt för att utveckla pedagogiken finns inte. Systematik finns dock på någon skola i uppföljning av lärares egna planeringar och uppsatta mål för klassen. Flertalet uppger att LUS för dem är en inrapportering. Bedömningen ska ske 3-4 ggr per läsår. Rektorer ger huvudsakligen återkoppling i form av statistik. Den didaktiska utveckling som en följd av LUS-arbetet ser olika ut mellan skolorna. Enskilda lärare utvecklar ständigt undervisningen utifrån resultaten, men för de flesta är det ett ensamarbete där resultaten endast rapporteras. En lärare anger en didaktisk konsekvens, vilken är att undervisa om lässtrategier. Övriga konsekvenser är av organisatorisk karaktär, som läsgrupper, mer lästid på schemat och LUS-märkning av skolans biblioteksböcker. Lärarna saknar rektor som pedagogisk ledare i LUS-arbetet, medan rektorerna menar att LUS är ett prioriterat område, men rektorerna i sin tur saknar visioner, ledning och menar att lärare själva också måste ta ansvar för uppdraget. Samtliga är positiva till mål- och resultatstyrning och till möjligheterna med LUS. Resultatet presenteras i de underteman som framkom, vilka är förståelse och samförstånd, kultur och förväntningar, samt kommunikation och ledning.