Vad lär sig eleverna egentligen om psykisk hälsa? : En innehållsanalys av psykisk hälsa i gymnasiets läromedel

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur psykisk hälsa framställs i läromedel som används i den svenska gymnasieskolan. Detta analyserades utifrån ett salutogent och patogent perspektiv. - Hur mycket skrivs om psykisk hälsa i de olika läroböckerna? - Vad definieras som psykisk hälsa enligt läroböckerna, och beskrivs detta på ett salutogent eller patogent sätt? - Hur framställs psykisk hälsa i läroböckerna utifrån ett salutogent och patogent perspektiv?  Metod Metoden var en innehållsanalys och analyserade läroböcker i de fyra gymnasieämnena specialidrott, hälsopedagogik, psykologi och idrott och hälsa. Till den första frågeställningen användes en kvantitativ metod där andelen sidor som berörde psykisk hälsa räknades. Resultat Analysen visade att läroböckerna i idrott och hälsa och specialidrott nämnde psykisk hälsa på nio respektive elva procent av böckernas sidor medan läroböckerna för hälsopedagogik och psykologi berörde ämnet på 31 respektive 35 procent av sidorna. Samtliga läroböcker definierade psykisk hälsa som något som handlar om hur vi mår i huvudet och tankarna. Självförtroende, självbild och självkänsla togs upp som viktiga faktorer för den psykiska hälsan. Främst berördes stress, sömnsvårigheter, oro, ångest, depression och ätstörningar. Det kunde konstateras att alla fyra läroböcker använde sig av båda perspektiven men i olika utsträckning. Psykologiboken var övervägande patogen medan övriga var mer salutogena. Slutsats Utrymmet som psykisk hälsa fick och sättet psykisk hälsa framställdes på i de olika ämnenas läroböcker skiljde sig åt i relativt hög grad. Något som var gemensamt för böckerna var dock att både ett salutogent och patogent perspektiv användes och att mycket fokus låg på psykisk ohälsa snarare än psykisk hälsa. Samtliga böcker beskrev psykisk hälsa som ett växande folkhälsoproblem.