Hållbarhetsutvärdering - LCSA Analys : av trucksystem inom intern materialhantering

Sammanfattning: Allt fler organisationer väljer att jobba med hållbar utveckling, på grund av att det kan ses som en konkurrenskraft. Att arbeta med hållbar utveckling kan innefatta att utföra hållbarhetsutvärderingar, vilket kan göras genom metoden LCSA analys. Syftet med det här arbetet är att utvärdera och analysera ett producerande företags nuvarande klimatpåverkan sett till koldioxidekvivalentutsläpp från intern materialhantering som sker med dieseltruckar. Vidare syftar även arbetet till att visa hur en hållbarhetsutvärdering kan utföras för att påvisa ekologisk, ekonomisk samt social påverkan. I arbetet utförs en hållbarhetsutvärdering av trucksystem, för att identifiera det teoretiskt bästa alternativet, i jämförelse med ett fallföretags nuläge. Den metod som används för hållbarhetsutvärderingen är LCSA analys. Utöver resultatet från hållbarhetsutvärderingen tas även hänsyn till gränssnittet mellan teoretiskt och praktiskt bästa trucksystemalternativ.  Fallföretaget Volvo GTO i Skövde, har i dagsläget 18 dieseldrivna motviktstruckar, vilka har olika kapacitet och varierande arbetsuppgifter. Det nuvarande drivmedlet för samtliga truckar är Diesel Mk1. Fallföretagets flöden i dagsläget ställer generellt höga krav på truckarnas tekniska kapacitet gällande exempelvis åkhastighet, körning i uppförslutning, dragkraft samt lyft- och sänkhastighet. De 18 dieseltruckarna bidrog under år 2017 med ett klimatpåverkande utsläpp om cirka 237 ton koldioxidekvivalenter, sett till hela livscykeln för Diesel Mk1 samt truckflottans totala drifttider.  Gällande hållbarhetsutvärderingen LCSA analys, utförs den på trucksystem drivna av Diesel Mk1, HVO-Diesel, blybatterier samt litiumjonbatterier inom kapaciteterna 3,5, 5 och 8 ton. Analysen tar hänsyn till de tre pelarna inom hållbar utveckling.  Vidare tas hänsyn till trucksystemens tekniska specifikationer, vilket jämförs mot den nuvarande dieseltruckflottan. Generellt kan en lägre teknisk prestanda ses hos de eldrivna trucksystemen, vilket kan påverka möjligheten att implementera de hos fallföretaget. Teoretiskt lägst ekologisk och social påverkan kan ses hos de litiumjonbatteridrivna trucksystemen, lägst påverkan inom den ekonomiska pelaren har blybatteridrift. Ställt mot fallföretagets nuvarande flöden och behov, rekommenderar författarna HVO-Dieseldrivna trucksystem, då de har samma tekniska kapacitet samt lägre ekologisk och social påverkan. Avgränsningar har gjorts för analyserna i rapporten, gällande processgränser och påverkande faktorer. För framtida hållbarhetsutvärderingar rekommenderar författarna att större processgränser och fler påverkande faktorer tas hänsyn till, för att identifiera samtlig påverkan inom pelarna. I rapporten återfinns exempel på påverkan utanför valda processgränser, såsom utsläpp som påverkar över tid och exploatering. Under arbetets gång har informationsgap uppmärksammats inom olika områden. När det gäller forskning kring hållbarhetsutvärderingar saknas beprövade metoder. Därför efterfrågas enklare analysmetoder inom hållbar utveckling. Gap i forskning angående truckteori är något som också uppmärksammats.