”Jo häjjo, ha du vari å fiska någi åå då?” : Ålänningars dialekt och identitetsskapande på Facebook, i e-post och i sms-meddelanden.

Sammanfattning: Sammandrag Den här masteruppsatsen handlar om hur unga vuxna ålänningar varierar språket och använder sig av dialektala drag på Facebook samt i sms-meddelanden och i e-post. Jag ser vilka nationella och regionala identiteter som de uppvisar i interaktion med främst andra ålänningar online. Jag undersöker om det är den åländska identiteten som märks mest när ålänningar kommunicerar på nätet, eller om de även identifierar sig som svenskar eller finländare. Uppsatsen delas upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. I den inledande kvantitativa delen svarar 161 unga vuxna ålänningar på en enkät där dialektanvändandet i sociala medier är i fokus tillsammans med attityderna till den egna dialekten: ”När och till vem är det acceptabelt att skriva på dialekt?”, ”I vilka sammanhang skulle du aldrig använda typiskt dialektala drag?”. I den kvalitativa textstudien undersöker jag hur åländskan faktiskt används på Facebook samt i sms-meddelanden och e-brev. Jag gör en textanalys av det insamlade materialet, och ställer därtill frågor som har med språkval och dess sammanhang att göra. Förutom att undersöka hur den åländska identiteten kommer till utlopp ser jag också om det finns något genomgående tillvägagångssätt i valet mellan standardspråk och dialekt. Min hypotes är att informanterna varierar sitt språk beroende på genre och mottagare och att dialektala drag kan fungera som en slags identitetsmarkör för ålänningar, speciellt i interaktionen ålänningar emellan. Resultaten visar att ålänningarnas åsikter till den egna dialekten är tudelad. Det är viktigt med identitet, och det är många som verkligen vill visa upp sin åländska identitet för andra utomstående, såväl för de egna. Och då känner de gemenskap. Sedan finns det många som håller sig till standardspråkliga former för att alla svenskspråkiga som läser ska kunna förstå direkt, och inte behöva fråga om betydelsen. Informanterna verkar ense om vilka ord och uttryck som faktiskt är åländska; i stort sett samma ord tas upp både i enkäten och i textmaterialet. Dialekten har funktion som gruppmarkör och används främst i vardagliga samtalsämnen, något som textanalysen understöder. Nyckelord: sociala medier, sociolingvistik, dialekt, attityd, Åland.