Resultatmanipulering i samband med skatteförändringar : En kvantitativ studie om svenska företags agerande i samband med skatteförändringen 2013

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Felix Magnusson; Patrik Lindé; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Finansiella rapporter är en viktig del i en fungerande ekonomi då de används av diverse intressenter för att undersöka företagens finansiella ställning. Både svenska och internationella redovisningsregelverk ger dock upphov till en viss grad av subjektiv bedömning, en subjektivitet som kan användas för att manipulera de finansiella rapporterna. Denna manipulation genomförs antingen för att vilseleda företagets intressenter eller för att minska den oundvikliga informationsasymmetrin som uppstår när ägandet är skiljt från styrningen. Det finns två huvudsakliga metoder för att manipulera resultatet men endast en av dem bygger på redovisningens subjektiva bedömning. Båda dessa metoder innebär kostnader för företaget men trots det är denna manipulation förekommande i praktiken.   Det finns flera anledningar till att denna manipulation utförs, men oftast är det för att antingen vilseleda intressenter om företagets prestation eller framtidsutsikt eller för att visa en mer rättvisande bild om framtiden. Tidigare forskning har visat att noterade företag oftast har större incitament att manipulera resultatet. En återkommande förklaring till detta är att noterade företag har fler intressenter som undersöker den finansiella ställningen. I samband med en förändring av bolagsskatten uppkommer dock extra incitament till resultatmanipulering. Genom att manipulera resultatet kan en del av ett företags vinst flyttas till en period med en lägre skattesats, och på så sätt få en lägre total skattekostnad. Tidigare forskning menar att onoterade företag oftare exploaterar en förändring i bolagsskatten, vilket också förklaras av att noterade företag har fler intressenter som beaktas.   Det går inte att direkt mäta resultatmanipulering och som en följd av detta har ett flertal modeller utvecklats över tid. Alla dessa modeller har dock ett flertal brister, detta bidrar till att förklaringsgraden ofta är väldigt låg i studier om resultatmanipulering, vilket även är fallet i denna studie. Trots detta anses användandet av dessa modeller vara en acceptabel metodologi i den tidigare empirin.   Denna studie finner stöd för att noterade företag och onoterade företag manipulerade resultatet i samband med skatteförändringen 2013, både när företagen testas var för sig och gemensamt. Inget stöd hittas dock för att onoterade företag skulle manipulera resultatet mer än noterade företag. Detta resultat är robust för såväl val av modell för att mäta resultatmanipulering samt för extremvärden som kan tänkas påverkat resultatet.   Denna studie är av intresse för investerare, revisorer samt lagstiftande myndigheter då den bidrar till en förståelse för svenska företags beteende i samband med skatteförändringar. Vidare är studien av intresse för teoretiker då den ger en djupare förståelse av ett tidigare outforskat område.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)