Att investera i toppen av en högkonjunktur : Ett fenomen i svensk börshistoria

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning:

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?

Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.

I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.

Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997. Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts.

Resultat: Studien av Stockholmsbörsen 86-97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E-talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E-talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E-talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E-tal korrelerar väl med faktiskt P/E-tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)