Vad innebär en prövotid? - En rättslig analys av tillämpningen och funktionen av 22 kap. 27 § miljöbalken

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Den miljöpolitiska debatten är idag högaktuell. För att förhindra fortsatta negativa klimat- och miljöförändringar krävs en omställning i vårt samhälle, bland annat hos verksamheter med betydande miljöpåverkan. Ett viktigt styrmedel för en sådan omställning är miljöbalken. Enligt miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva miljöfarlig verksamhet. Tillståndsprövningen utgör ett viktigt kontrollförfarande där myndigheter och allmänhet får möjlighet att granska verksamhetens miljökonsekvenser. Ett tillstånd kan förenas med villkor som reglerar hur verksamheten får bedrivas. Av olika skäl kan det vara svårt att förutse vissa delar av verksamhetens framtida miljöpåverkan. Den tillståndsprövande myndigheten kan då besluta att den särskilda villkorsfrågan skjuts upp under en prövotid. Under prövotiden ska verksamhetsutövaren utreda och undersöka den uppskjutna frågan närmare. Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda om prövotider enligt 22 kap. 27 § miljöbalken i praktiken tillämpas på det sätt som lagtexten ger utrymme för, eller om det finns anledning att ändra något. Prövotidsförfarandet är ursprungligen en kodifiering av en redan befintlig praxis under 1950-talet och har därefter upprätthållits i svensk miljölagstiftning med få språkliga förändringar. Vid kodifieringen av prövotider påpekades det att förfarandet är ett undantag från huvudregeln om att samtliga villkor ska fastställas i samband med att tillstånd meddelas. Författningskommentaren till 22 kap. 27 § miljöbalken är förvisso kortfattad, men synsättet av en restriktiv tillämpning kvarstår alltjämt sedan kodifieringen. Den miljörättsliga doktrinen beskriver att prövotider, tvärtemot lagstiftarens intentioner, har använts och används i hög utsträckning. Vid en närmare studie går det inte att klarlägga vad denna samstämmiga uppfattning grundar sig på och denna uppsats tar heller inte sikte på att genomföra en empirisk undersökning av antalet prövotider. Inom ramen för denna uppsats genomförs en egen undersökning på vilka grunder prövotider tillämpas. Sex rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen har analyserats. Rättsfallen visar på att 22 kap. 27 § miljöbalken fått ett vidare tillämpningsområde än vad ordalydelsen ger utrymme för. Därför har även funktionen av prövotider analyserats utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Genom att låta en verksamhetsutövare få utreda en viss villkorsfråga under en prövotid skapas ett incitament att driva miljöarbetet framåt. Prövotidens funktion stimulerar utvecklandet av ny teknik samtidigt som industrin kan behålla sin konkurrenskraft. Dessutom kan prövotiden även leda till en ökad miljönytta genom att låta verksamhetsutövaren utreda ytterligare utsläppsreducerande åtgärder som i längden kan leda till strängare villkor. Om prövotider som funktion är önskvärd att behålla behöver lagtexten ändras. Det framstår inte som rimligt att tillämpa en bestämmelse med ursprung från 1950-talets syn på miljön. Lagtexten och tillämpningen bör anpassas efter dagens höga ambitioner att minska en negativ miljö-och klimatpåverkan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)