Hur bra är våra läkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvänta oss av morgondagens?

Sammanfattning: Alzheimers sjukdom är den enskilt största demenssjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet är utdraget med långsam men kontinuerlig symtomförsämring. Den drabbade får bland annat allt sämre minne, svårare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvär med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen är nedbrytning av nervceller i olika delar av hjärnan.Den här litteraturstudiens syfte är att besvara frågeställningen ”Hur bra är våra läkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvänta oss av morgondagens”. För att besvara de två frågorna har fyra artiklar som utvärderar dagens läkemedels effektivitet och säkerhet studerats, och fem artiklar som utvärderar hur bra eventuellt blivande alzheimerläkemedel är, studerats.De läkemedel som idag används för behandling av Alzheimers sjukdom är acetylkolinesterashämmare (AchEI) och memantin. De fyra artiklarna som undersökte hur effektiva och säkra dagens läkemedel är hade ganska homogena resultat. Dagens läkemedel botar inte sjukdomen, utan nedbrytningen av nervceller fortsätter men de sänker försämringshastigheten, det vill säga symtomutvecklingen bromsas. Deras effekt är dock ganska liten. Tarenflurbil, bapineuzumab, PBT2 och litium var de läkemedel som valdes ut som nya alzheimerterapi-kandidater. Dessa läkemedel är framtagna för att minska nedbrytningen av nervceller. Tarenflurbil (två artiklar) visades i en liten, tidig, studie ha effekt på vissa alzheimersymtom, men vid en efterkommande stor studie framkom att tarenflurbil inte påverkade sjukdomsförloppet jämfört med placebo. Bapineuzumab och PBT2 har endast resultat från små studier, vars resultat kan tolkas som positiva. Litiumstudien var lite annorlunda. Antalet litium uttag från danska apotek jämfördes med demens- och alzheimerdiagnoser i Danmark. Diagnoserna minskade jämfört med förväntade vid två eller flera uttag av litium.Slutsatsen är att dagens läkemedel inte är speciellt effektiva men ändå viktiga eftersom åtminstone en liten förbättring konstateras. Det kan vara värt mycket för drabbad och anhörig. De fyra läkemedel som representerade morgondagens läkemedel ingav varierande hopp. Tarenflurbil ingav inget hopp. Bapineuzumab och PBT2 kan kanske ändra sjukdomsförloppet, men detta kan inte sägas med säkerhet förrän de testats i större studier. Litium tas framför allt ut av personer med mano-depressiv sjukdom och utifrån den danska studien är det svårt att säga något om effekten på alzheimersjuka. Intresset inom forskarvärlden för demenssjukdomar har ökat enormt de senaste åren och förståelsen för vad som ligger bakom sjukdomen har ökat och därmed möjligheten att hitta läkemedel som ändrar sjukdomsförloppet.