Moderna skolmiljöer: god tillgång till dagsljus genom tidig integrering av statiska, dynamiska och kvalitativa mätindikatorer : Ett gestaltningsförslag med lärdomar ur undersökningar av studieobjekt och dagsljussimuleringar

Sammanfattning: Idag byggs fler bostäder än vad som gjorts under de senaste 60 åren. Det finns många utmaningar med den volym bostäder som behöver byggas. Många bostäder kommer byggas i exploateringsområden, detta ställer krav på infrastrukturinvesteringar exempelvis i form av nya skolor. Enligt prognoser kommer antalet grundskoleelever öka med 250 000 till år 2025. Detta innebär ett behov av 1000 nya skolor på tio år. Behovet av skolor är långsiktigt och lärmiljöer behöver planeras för att vara långsiktiga. Dagsljus och utblick har en stor inverkan på vår arbetsmiljö, prestation och är nödvändig för vår hälsa. Studier har visat att dagsljusbelysta skolmiljöer får elever att prestera bättre. Trots detta har vi sedan 50-talet halverat kravet på dagsljusnivåer i skolor från 2 % till 1,0 % dagsljusfaktor. Idag har vi samma dagsljuskrav för klassrum som för ett sovrum i en bostad. Syftet med examenarbetet är att problematisera moderna skolmiljöer sett ur dagsljusets betydelse för hälsa och prestation i relation till dagens myndighetskrav för tillgång av dagsljus. Vidare syftar arbetet till att ta fram goda exempel på dagsljuslösningar som kan nyttjas vid utformning av moderna skolmiljöer. För att bedöma moderna skolors dagsljustillgång har ett urval av fem skolor i Stockholmsområdet utgjort studieobjekt där tillgången på dagsljus undersökts mot myndighetskraven. Undersökning av studieobjekten har utförts genom 3D modellering i Rhinoceros 3D samt dagsljusfaktorsimuleringar i programmet Grasshopper och Honeybee. Studieobjekten har modellerats upp efter inhämtade bygglovsritningar och dagsljussimuleringarna har utförts med simuleringsmotorn Radiance. Resultatet från dagsljusfaktorsimuleringen visar att ingen av de undersökta skolornas fullt ut uppfyller myndighetskraven. Anledningen till varför skolornas undersökta rum inte uppfyller kraven varierar mellan eller utgör en kombination av; rumsdjup, fönsterstorlek, fönstersättning i fasad, avskärmningsvinklar, avskärmande byggnadsdelar och fast solavskärmning. Undersökningen visar att rum som hemvistytor och uppehållsrum ofta saknar fönster mot det fria och följaktligen underkänns. Dessa rum är vanligt förekommande vid nyttjande av progressiva pedagogiska inriktningar. Beroende på rummens tilltänkta användning kan de komma att klassas som vistelserum och behöver därför tillgång till dagsljus. Ur litteraturgenomgången förstås att en tidig integrering av dagsljusdesign i gestaltningsprocessen är nödvändigt för att säkerställa en god tillgång till dagsljus i lärmiljöer. Som del av examensarbetet har därför ett gestaltningsförslag tagits fram där en dagsljusdesign nyttjas. Iterativt under gestaltningsprocessen har dagsljustillgång simulerats för att motivera gjorda designval och säkerställa en god dagsljusnivå. För jämförande och platsspecifika resultat har klimatbaserade simuleringsmetoder använts. Det nyttjade mätvärdet Optimal Day-lit Area (ODA) simulerar användbarheten i det tillgängliga dagsljusets belysningsstyrka över ett år. Samtidigt tar ODA hänsyn till överbelyst golvyta som kan vara problematisk då obehagsbländning och överhettning kan uppstå. Det presenterade gestaltningsförslaget utgör ett konceptförslag i syfte att gestalta användningen av en integrerad dagsljusdesignprocess och dess resultat.