Strandskydd och Strandbeskyttelse - En komparativ studie av svenskt och danskt strandskydd

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: I Sverige råder strandskydd vid alla vattensamlingar och vattendrag. Lagstift-ningen är ett resultat av en rättsutveckling som pågått sedan 1940-talet. År 1974 fick Sverige ett generellt strandskydd med möjlighet för dispens för den enskilde. Under 1990-talet utvecklades strandskyddets syften till att även omfatta skydd för djur- och växtarter. Idag debatteras strandskyddets framtid i riksmedia och i riksdagen. De danska strandskydden grundas i 1917 års NFL. År 1992 sammanfogades strandskydden i NBL. De danska strandskydden omfattar kustremsan, vissa sjöar och vattendrag samt särskilt skyddade klitfredningsområden. De är ut-formade som generella förbudsregler, och den enskilde ges rätt att söka dispens för byggnation. Syftena med strandskydden är möjligheten för allmänheten att vistas i naturen, skydd för djur- och växtarter men också skydd mot sandflykt. Resultaten visar att Sverige och Danmark har stora likheter i sina strandskydd. Båda har generella förbudsregler där den enskilde kan ges rätt till dispens. Den stora skillnaden ligger i att det danska strandskyddet är uppdelat i olika områdesskydd. De olika områdesskydden ger i sin tur olika möjlighet till dispens och resulterar i en mer nyanserad tillämpning. De skyddsintressen som ligger bakom strandskyddet är skyddet för allmänhetens tillgång till naturen, men också skyddet för djur- och växtarter. Ett skyddsintresse som ofta står i kontrast till dessa är den enskildes äganderätt. Vidare har det danska strandskyddet ett skyddsintresse att förhindra sand-flykt. Mycket talar för att det svenska strandskyddet lär ändras inom snar framtid. Den danska debatten om strandskyddet visar inga sådana tendenser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)