Straffbarhet för uppmaning till självmord i svensk rätt? En undersökning av lagförslaget i förhållande till straffrättsliga principer
Sammanfattning: En utredning tillsattes år 2018 för att analysera om kriminalisering av uppmaning och annan psykisk påverkan till suicid skulle kriminaliseras i svensk rätt. Utredningen kom fram till ett lagförslag där ett sådant behov ansågs finnas på grund av beteendets karaktär och allvarliga konsekvens. I uppsatsen har de vedertagna straffrättsliga principerna tillämpats på de argument som förts fram i utredningen för att konkludera kriminaliseringens legitimitet. Straffrättens karaktär föranleder att kriminaliseringsfrågor bör behandlas med försiktighet. Detta innebär att en rad kriminaliseringsprinciper bör beaktas för ett rättssäkert samhälle samt ett effektivt rättssystem. Framstående doktrin samt utredningar tyder på att tre kriterier - intresse, skada samt effektivitet - är centrala frågor som bör föranleda fördjupade diskussioner angående kriminaliseringens legitimitet. Det kan konstateras att en vag utformning av brottets innebörd föranleder förvirring hos såväl befolkning som rättsväsende. Det innebär också ett ifrågasättande om legalitetsprincipen kan anses uppfylld med tanke på dess förutsägbarhetsrekvisit. Förslagets val av skyddsvärt intresse ifrågasätts också eftersom det kan diskuteras om det egentligen skulle handla om en fråga om frid. Skadans distans från intresset, vilket skildras i ett skadeschema framtaget av Nils Jareborg, tyder på att en påtaglig effektivitet krävs för att skadekriteriet ska anses uppfyllt. Vidare kan konstateras att bevissvårigheter innebär svårbedömda utredningar som i sin tur resulterar i starkt påverkade resurser. Ett nyligen expanderat tillämpningsområde i fråga om ofredandebrottet skulle kunna innebära att nämnt beteende till stora delar redan finns kriminaliserat i svensk rätt. Denna fråga kommer vidare att behandlas i framtida praxis.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)