Du är vad dina föräldrar läste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet från föräldrarna

Sammanfattning: Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.