Om den humanistiska tolkningen av Mores Utopia

Sammanfattning: En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt. Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra. En genomgående tes i denna undersökning blir att förändringen i perspektiv har drivits av en växande insikt om att det utopiska samhällsystemet representerar en moral- och samhällssyn som är oförenlig med de ideal som historiskt kan kopplas till More, och att det är denna motsättning mellan den traditionella bilden av Utopia och den kunskap som uppnåtts genom det tillgängliga historiska materialet som har format diskussionen inom den humanistiska tolkningen, och som har lett den i riktning mot en alltmer ambivalent inställning till Utopia som utopi. Ett sekundärt syfte är att använda slutsatserna från denna undersökning till att analysera hur de förändringar som skett inom den humanistiska tolkningen har kommit att påverka synen på verket som helhet, samt vilka tolkningsmöjligheter de öppnar för. Härigenom öppnas även möjligheten att diskutera Utopia på ett mer abstrakt plan som ett exempel på en av de många klassiska texter som har lästs om omtolkats under lång tid. Genom att betraktas ur detta perspektiv kan frågan om Utopias mening anses belysa en mer allmängiltig frågeställning gällande vår förståelse av historiska texter. På samma sätt avses även forskningen kring Utopia att betraktas ur ett större perspektiv. Tanken är att denna kan lyftas fram som ett exempel på den utveckling som skett inom studiet av historiska texter under 1900-talet, men även på de strukturella förändringar som ständigt pågår inom den vetenskapliga forskningen generellt. Fokus ligger här på den inre dynamik som kan urskiljas i den forskning som utgör studieobjektet, men även på de yttre omständigheter som kan anses ha påverkat den allmänna bilden av Utopia, och därmed även hur man har kommit att betrakta verket.