Relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling : En litteraturstudie om relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i svenskämnet för årskurs 4-6

Sammanfattning: Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.