Potentiella effekter av den nya gruppundantagsförordningen om försäljning och service inom motorfordonssektorn

Sammanfattning: Motorfordonsbranschen har sedan nästan 20 år tillbaka reglerats av gruppundantag. Det har dock kunnat konstateras att konkurrensen inte varit tillräcklig på den gemensamma marknaden. Leverantörerna har kunnat använda sig av kombinerade exklusiva och selektiva distributionssystem och därigenom i praktiken kunnat uppnå en marknadsuppdelning. Inommärkeskonkurrensen har varit bristfällig då återförsäljare hindrats att bedriva aktiv försäljning utanför sina tilldelade områden. Biltillverkarna har styrt återförsäljare hårt och har försökt att hindra parallellhandel. Marknadsuppdelningen har resulterat i stora prisskillnader mellan medlemsstaterna och konsumenterna har fått betala höga priser, eftersom deras möjlighet att köpa bil i annan medlemsstat varit begränsade. För att komma till rätta med de konkurrensproblemen som konstaterats har kommissionen efter en lång process antagit ett nytt gruppundantag, Kommissionens förordning (EG) nr 1400/2002 av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn, som blivit väldigt uppmärksammat i media. Mot bakgrund av den utveckling som skett ämnar jag belysa viktiga ändringar i det nya gruppundantaget. I analysen följer en diskussion där jag försöker att diskutera den nya regleringens potentiella effekter på den gemensamma marknaden. Det nya gruppundantaget syftar till att främja konkurrensen inom alla områden av fordonsdistribution: försäljning, eftermarknad och reservdelar. Kommissionen har använt samma lagstiftningsteknik som i det generella gruppundantaget för vertikala avtal. Likheten framträder t.ex. i form av tröskelvärden för marknadsandelar och ''svarta listor'' innehållande ageranden och avtalsklausuler som är förbjudna. Det är numera inte tillåtet för leverantören att kombinera ett selektivt och ett exklusivt distributionssystem. I ett selektivt system får återförsäljare sälja aktivt inom hela EU men får bara sälja till slutanvändare och andra auktoriserade återförsäljare. Återförsäljaren kan efter den 30 september 2005 även etablera ett ytterligare försäljningsställe genom att s.k. lokaliseringsklausuler förbjuds. Det uppskjutna förbudet mot lokaliseringsklausuler är en nackdel och tyvärr kommer konsumenterna att få lida för förseningen. I ett exklusivt distributionssystem får återförsäljaren sälja passivt inom hela EU. Det finns dock ingen reglering för vem han får sälja till. Flermärkesförsäljning ska underlättas genom att det får ske i samma utställningslokal så länge som förväxling mellan varumärkena inte kan uppstå. Kopplingen mellan försäljning och service samt reparation har omorganiserats. Återförsäljaren får välja om han även vill utföra service eller om han vill lägga ut det på entreprenad till en auktoriserad reparatör. Om leverantörens nätverk av auktoriserade reparatörer har en marknadsandel som inte överstiger 30 % avseende reparationer av samtliga fordon av märket som utförs, kan leverantören använda sig av kvantitativ selektiv distribution eller exklusiv distribution för sitt nätverk av auktoriserade reparatörer. Är marknadsandelen större än 30 % måste kvalitativ selektiv distribution användas. Tillgången till teknisk information, felsökningsutrustning, utbildning och verktyg ska förbättras för oberoende reparatörer. Det nya gruppundantaget är överlag en bra lagstiftning. Genom att leverantören måste välja distributionssystem skapas nya valmöjligheter och det ger tillträde till marknaden för nya aktörer. Återförsäljare kan vara mycket mer aktiva framöver (genom exempelvis flermärkesförsäljning och fri etableringsrätt), vilket kommer att främja både inommärkes- och mellanmärkeskonkurrensen. Genom att kopplingen mellan försäljning och eftermarknad görs mer flexibel finns även nya möjligheter för serviceverksamhet. Fler verkstäder kan bli auktoriserade vilket kommer att gynna konkurrensen och leda till lägre priser. De oberoende reparatörerna kommer att kunna spela en viktig roll för en ökad konkurrens i framtiden eftersom deras tillgång till teknisk information, verktyg, utbildning och felsökningsutrustning förbättras. Inom service och reparation är vinstmarginalerna ganska goda så här finns rimligtvis utrymme för prissänkningar. Gränsöverskridande handel kommer att underlättas och konsumenterna kommer att kunna utnyttja de fördelar som finns med en gemensam marknad. Det är osäkert huruvida det finns utrymme för prissänkningar för försäljningsverksamheten, men en ökad konkurrens bör i alla fall leda till prisutjämning. Resultatet av en ökad konkurrens kan bli en viss koncentration av återförsäljare men det är oundvikligt och det kanske t.o.m. behövs. Det finns viss risk för vertikal integration i framtiden men det beror till stor del på tillverkarnas strategi. Sammanfattningsvis är det här en välbehövlig, konsumentvänlig reform. Det är osäkert när vi kommer att få se effekterna men det blir troligtvis på eftermarknaden de kommer att kunna skönjas först.