Ekosystemtjänster i boendemiljöer - En aktörsbaserad undersökning av förutsättningar för en mångfunktionell användning av grönska och vatten i bostadsområden

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster i bostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska och vattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ett aktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation och gestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionell användning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppet ekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionell användning av grönska i bostadsmiljöer görs. Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakar bebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmentering av habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerande funktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar med utformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska och vatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete med grönska i stadsplanering. Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunala förvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare, landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i Västra Eriksberg i Göteborg. Resultatet av intervjustudien visar på att utformning av bostadsmiljöer främst utgår ifrån vad de boende kan tänkas anse vara en attraktiv och säker boendemiljö. Ett scenario där bostadsmiljöer skulle bestå av en högre andel ekosystemtjänster än vad de generellt gör idag skulle begränsas av bland annat stadsplaneringsrelaterade faktorer, såsom en förtätning av stadens struktur. Denna förtätning kan dock även skapa möjligheter för innovativa former och funktioner av grönska och ett krav på en högre andel grönska på bostadsgårdar. Även en allmän uppfattning av att grönskans mångfunktionalitet går emot de boendes önskemål om funktion och användning av en bostadsgård kan urskönjas, främst att det finns en uppfattning av att reglerande ekosystemtjänster skapar en konflikt med grönskans rekreativa funktion. Att identifiera de åtgärder och tillvägagångsätt som upplöser denna uppfattning om en motsättning mellan grönskan och vattnets reglerande och rekreativa funktioner är helt enkelt en väsentlig aspekt för att ekosystemtjänster ska kunna integreras i en högre grad i bostadsområden. Övriga väsentliga faktorer som kan identifieras för att skapa förutsättningar för ett användande av ekosystemtjänster i bostadsområden handlar bland annat om att förtydliga syftet och de långsiktigt förvaltningsmässiga fördelarna med att använda sig av ekosystemtjänster på bostadsgårdar och i bostadsområden. Själva begreppet kan för de olika akörerna utgöra ett pedagogiskt verktyg, ett förenande verktyg och en gemensam målbild. Även ett helhetligt och flexibelt perspektiv kan komma att bli en viktig aspekt för att öka andelen ekosystemtjänster i bostadsområden såväl som i staden som helhet.