Bör medlemskap i terroristorganisationer kriminaliseras? - En redogörelse för terroristmedlemmars föreningsfrihet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Sveriges terrorhotnivå ligger på en fortsatt förhöjd risk enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Terrorism och terroristorganisationer upplevs som ett hot mot samhället och den svenska regeringen vill motverka terrorismen genom att motverka terroristorganisationernas organisationsrätt. Uppsatsen avser att redogöra för föreningsfriheten för terroristmedlemmar i Sverige genom att studera den nuvarande regleringen av föreningsfriheten samt dess begränsningar. Vidare kommer även föreningsfrihetens framtid för terroristmedlemmar att undersökas genom att titta på den nya lagändringen som kriminaliserar samröre med terroristorganisationer och Justitiedepartementets förslag om kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer. Föreningsfriheten i regeringsformen är närmast absolut utformad och skyddar rätten för var och en att sammansluta sig med andra för allmänna och enskilda syften. Den skyddar även organisationens verksamhet och deltagandet i denna verksamhet. Kriminella handlingar som begås inom organisationens ramar är dock inte straffria. Slutsatsen som dras i uppsatsen är att det inte finns något behov av att införa en begränsning av terroristorganisationers föreningsfrihet. Detta med bakgrund av att det redan finns en omfattande reglering av terrorism som tar sikte på den typ av kriminalitet som kan uppkomma inom terroristorganisationer. Vidare har NCT gjort bedömningen att det är större risk att ett attentat begås av en ensamagerande gärningsperson med våldsbejakande övertygelse än av ett organiserat nätverk. Risken för att en begränsning i föreningsfriheten sker bedöms trots detta som hög eftersom regeringen fortsatt ser terroristorganisationer som ett stort hot.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)