Digitala planeringsverktyg för tillgänglighetsanalys : Orsaker till implementeringsluckan mellan forskning ochsamhällsplanering

Sammanfattning: Digitaliseringen har varit en drivkraft för planerare att effektivt använda geografiska informationssystem (GIS) som ett verktyg för att förstå tillgång och närhet till stadens målpunkter. Samtidigt har forskare uppmärksammat en implementeringslucka mellan forskare, utvecklare och slutanvändare inom digitala planeringsverktyg. Det är luckan mellan digitala planeringsverktyg framtagna av forskare och de verktyg som idag är vanliga bland planerare. Syftet med studien var att utifrån tre svenska städer undersöka orsaken bakom implementeringsluckan och hur den kan avhjälpas med målet att främja planerares förståelse för tillgänglighetsanalyser av kollektivtrafik med space syntax. Undersökningen har genomförts med en blandmetod som kombinerar kvantitativ GIS-analys med kvalitativ återkoppling från planerare inom offentlig förvaltning. GIS-analysen har undersökt tillgängligheten tillbusshållplatser i Falun, Gävle, och Uppsala med det space syntax-besläktade konceptet place syntax. Med place syntax beräknades täckningsgraden av kollektivtrafik i vardera stad tillsammans med space syntax-relaterade mått påstädernas topologi. Därefter genomfördes en kompletterande korrelationsanalys för att närmare förstå sambandet mellan befolkningsfördelning och avstånd till busshållplatser. Intervjuer genomfördes med planerare som arbetar med kollektivtrafikplanering, samt en konsult och en forskare inom ämnet. Resultatet av GIS-analysen skickades ut till samtliga respondenter från kommun och region för att låta dem beskriva sina tankar om metodens tillämpbarhet i deras arbete. Resultatet visar att utvecklingen av digitala planeringsverktyg sker i snabbare takt än offentlig förvaltning kan hänga med, vilket bidrar till implementeringsluckan. Bidragande faktorer till det är offentlig förvaltnings begränsade resurser och att avancerad kompetens, om den finns, kan bli personbunden och därmed flyktig. Offentlig förvaltnings forskningskontakt är begränsad men via inhyrda konsulter kan viss forskningskontakt uppnås. Tillämpbarheten av place syntax tool (PST) anses vara god bland de undersökta utövarna inom offentlig förvaltning, men kräver viss grundläggande GIS-kunskap. För att motarbeta implementeringsluckan föreslås att möjligheten för ett nationellt samarbete mellan planeringsutövare och utvecklare av forskningsanknutna planeringsverktyg bör utredas.