Är gymnasieskolans matematik adekvat? : En Delfistudie med samhällets medverkan

Sammanfattning: Vi lever i en föränderlig värld. Globalisering, urbanisering och digitalisering är ledord i nuvarande samhällsutveckling. Hur påverkar denna föränderliga värld gymnasieskolans matematik? Det ledord som kanske ligger närmast och ingjuter störst påverkan för ämnet matematik är troligtvis digitalisering. Digitalisering som ursprungligen innebar omvandling från analog till digital representation av information handlar numera även om skapande och nyttjande av nya tekniska lösningar, system, tjänster et cetera. Det moderna informationssamhället bryts på ett sätt ned i nollor och ettor där lösningar eller tillämpningar skapas med ett enkelt knapptryck. Bakom dessa automatiserade system utförs mängder av matematiska beräkningar. Matematik förekommer och nyttjas således extremt mycket idag, förmodligen mer än någonsin tidigare. I detta examensarbete kommer jag undersöka om gymnasieskolans matematik förändras och utvecklas i samma utsträckning som övriga samhället. Är gymnasieskolans matematiska innehåll det som ungdomar har nytta av senare i livet? Utvecklar skolan rätt förmågor? Forskningsfrågan som är min startpunkt för denna studie lyder enligt följande. Vilka matematiska kunskaper/förmågor bör en elev från gymnasieskolan inneha? För att undersöka detta genomför jag en så kallad Delfistudie riktad till en mängd olika aktörer i samhället. Jag söker följaktligen ”hela samhällets” svar på denna fråga. Delaktiga i min studie återfinns bland annat inom fastighets-, försäkrings- och läkemedelsbranschen. Individer från fordons-, olje- och stålindustrin samt detaljhandel och pedagogiskt arbete ä räven inkluderade. Samtliga inkommande svar har jag analyserat och kategoriserat i två grupper – innehåll respektive förmågor. Kategoriseringen är ett medvetet val för att underlätta jämförelsen med gymnasieskolans ämnesplan och kursplaner i matematik. Slutsatserna av min Delfistudie är följande. Efter avslutad gymnasieutbildning ska eleverna vara tillräckligt matematiskt utrustade för att leva ett bra fungerande och delaktigt liv isamhället. Innehållsmässigt ska de således klara av den vardagliga matematiken som attf örstå procentuella prisnedsättningar och räntekostnader av lån. De ska även inneha förståelse om nyhetsrapporteringens och valrörelsens statistiska undersökningar et cetera. Vidare visar Delfistudien att de matematiska förmågor som samhället söker återges relativt väl i Skolverkets styrdokument. Möjligen önskas en högre grad av abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande samt att förstå samband än vad styrdokumenten tydliggör. Delfistudien leder även till tankar och funderingar som är något utanför det traditionella matematiska området. Undersökningen visar att förmågan arbetsmoral kan ses som en viktig egenskap att inneha efter gymnasieskolan. Denna generella förmåga är inte en traditionell akademisk matematisk förmåga vilket initierar följdfrågor. Vilket skolämne i gymnasieskolanska utveckla elevernas arbetsmoral? Vilka fler generella förmågor borde ingå i gymnasieskolans utbildning och vilket eller vilka ämnen ska ta ansvar över dessa?