Amnesty och Attac En jämförande studie ur organiseringsperspektiv

Sammanfattning: Vi har valt att titta på hur organiseringen påverkar sociala rörelse-organisationers fortlevnad. Medlemsantalet är vår operationalisering av fortlevnaden. Våra två fall är Amnesty International och Attac. För- och nackdelar med olika organisationssätt tydliggörs med hjälp av två organisatoriska idealmodeller som till stor del är varandras motsatser. Dessa är den vertikala modellen och den horisontella modellen. Dessa för- och nackdelar har vi ställt mot empirin. Vi har använt oss av litteratur, hemsidor och intervjuer för att få en bild av hur organisationerna ser ut. Trots att Attac är nätverksbaserad och Amnesty är mer vertikalt ordnad, har båda visat prov på flexibilitet och lyckats skapa delaktighet, vilket är positivt för organisationernas fortlevnad. Attac gick efter en framgångsrik start kraftigt tillbaka i medlemsantal. Vi fann att det inte främst är organisationssättet, utan hur väl organisationssättet genomförs, som påverkar fortlevnaden. Vi menar att en viss struktur är nödvändig, även i horisontella organisationer.