Tidsåtgång och kostnader för försenad röjning

Sammanfattning: Detta arbete kartlägger tidsåtgången för försenad röjning av bestånd med huvudstammar med en medelhöjd mellan 6 till 10 meter. Dessa bestånd är ofta eftersatta vilket gör att tidsåtgången för röjning blir hög. Frågeställningen är om man ska utföra en försenad röjning och därefter avvakta minst tre år till gallring eller avvakta några år och utföra en förröjning precis före gallring. Fältarbetet utfördes under våren 2015 i sydvästra Sverige i 14 röjningsbestånd med röjningar utförda av Södra skogsägarna. I varje bestånd lades 15 provytor slumpmässigt ut med Södras ”fältapp”. I provytorna räknades och höjdmättes alla kvarvarande huvudstammar samt alla röjstubbar över 1 centimeter i diameter, samt medelhöjd på röjstammarna. På objektsnivå uppskattades tidspåverkande faktorer som gångavstånd till bilväg, förflyttningshinder, sågningshinder, tidsåtgång för stamval, andel nedröjda röjgranar, bördighet, areal, typ av röjning mm. Totala tidsåtgången från röjningsentreprenörernas debiterade fakturor från varje objekt jämfördes med beräknad tidsåtgång utifrån Södras och SLAs bortsättningsmallar. Syftet med jämförelsen var att kvantifiera vilka av de tidspåverkande faktorer som haft störst vikt. Även resultaten från Södras och SLAs bortsättningsmallar jämfördes med varandra. Resultaten visar att i de flesta röjningsbestånd hade ca 2100-2600 stammar/hektar kvar efter röjning, men medelhöjden på dessa varierar mycket. Ju fler och högre stammar som röjts bort ju högre blev tidsåtgången per ha, vilket var en väntad slutsats. Den ökade tidsåtgången per år gick inte att få fram då endast 14 bestånd inventerats vilka var mycket olika i sin sammansättning.