Arbetsmarknaden för tidigare kriminella personer : En kvalitativ studie om hur ett belastningsregister påverkar möjligheterna till ett arbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete; Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning:

Syftet i vår kvalitativa studie var att studera hur arbetsmarknaden, för tidigare kriminella personer, upplevs och hur ett belastningsregister påverkar möjligheterna för arbete. Våra tre frågeställningar berör upplevelser och erfarenheter hos våra fem intervjupersoner men besvaras också av relevant statistik. Vi har undersökt hur ett belastningsregister påverkar möjligheten att få ett arbete eller utbildning, hur tidigare kriminella försörjer sig om de inte återintegreras i arbetsmarknaden samt hur två organisationer har hjälpt våra intervjupersoner för att få en yrkesmässig återanpassning i samhället.

 

Intervjuerna har genomförts på organisationerna Krami och KRIS som båda syftar till att hjälpa tidigare kriminella och/eller missbrukare. Krami är en statlig verksamhet där kommunen, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården samarbetar vad gäller arbetsmarknad. KRIS är en kamratorganisation driven av tidigare kriminella/tidigare missbrukare och fungerar som en stöttepelare för att avstå från kriminalitet och missbruk.

 

Resultatet av vår studie visade att belastningsregistret påverkar möjligheterna för att efter avtjänat straff/rehabilitering få ett arbete. Det påverkade också välmående och självkänslan hos våra intervjupersoner och resultatet visade också att båda organisationerna bistod med hjälp på ett tillfredsställande sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)