"Man ska kunna prata om allt" : En kvalitativ studie om några förskollärares syn och förhållningssätt till begreppet livsfrågor med mångfaldsinriktning

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att få en inblick i några förskollärares arbetssätt kring begreppet livsfrågor på tre förskolor i Mellansverige. I läroplanen för förskolan står det skrivet att livsfrågeundervisning ska bedrivas i förskolans verksamhet. Begreppet är dock stort och tolkningsbart och därför blir det intressant att undersöka hur några förskollärare tolkar och anger att de förhåller sig till ämnet. Studien utgår från tre forskningsfrågor som har formulerats: 1. Hur tolkar några förskollärare begreppet livsfrågor i läroplanen? 2. Hur anger några förskollärare att de arbetar med livsfrågor i verksamheten, ur bland annat ett mångfaldsperspektiv? 3. Hur kan ett arbete rörande likheter och olikheter se ut i förskolan? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom sex intervjuer med förskollärare. En kompletterande undersökning i form av barnsamtal genomförs även på en av förskolorna med syfte att undersöka hur det går att arbeta med likheter och olikheter bland yngre barn.   Materialet som har samlats in från intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med fokus på fyra olika lärarstrategier för livsfrågeundervisning. De två perspektiven skapar möjlighet till att synliggöra förskollärares förhållningssätt till att bemöta barns olika frågor samt se vilken betydelse exempelvis språk och material har för livsfrågeundervisningen. Resultatet visar på både likheter och skillnader kring förskollärarnas strategier med livsfrågor i verksamheten. Temaarbeten och vardagliga samlingar är vanliga arbetssätt som framkommer där språket får stor betydelse i de sociala sammanhangen. Vi kan se ett gemensamt förhållningssätt till livsfrågeundervisningen i verksamheten då förskollärarna uttrycker ett passivt förhållningssätt gentemot ämnet då de anser att livsfrågeundervisningen får styras utifrån barnens intressen och initiativ. Det har framkommit i resultatet att på förskolor som har en stor kulturell variation skapas det naturligt positiva attityder. På förskolor där barngrupper är mer homogena är miljö och material av stor betydelse i mångfaldsarbetet för att kunna tillföra likheter och olikheter. Sammanfattningsvis diskuterar vi resultatet från studien i relation till förskolans läroplan samt förskollärarutbildningen.