En praktik på undantag. En kvalitativ intervjustudie om barn som tolkar åt sina föräldrar i kontakt med socialtjänsten

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i Västsverige beskrev mötet med barn som tolkar åt sina föräldrar i kontakt med socialtjänsten. Uppsatsen hade en fenomenologisk utgångspunkt och var baserad på fem kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades sju socialsekreterare som arbetade med att handlägga ekonomiskt bistånd på fem olika enheter i Västsverige. Urvalet gjordes genom en kombination av möjlighets- och snöbollsurval. Empirin bearbetades genom i första hand en begreppsstyrd breddkodning för att sedan analyseras tematiskt utifrån teman som kunde knytas till våra forskningsfrågor. Analysens teoretiska ramverk bestod av systemteori, de teoretiska begreppen barndom som tillblivelse och barndom som vara, begreppet handlingsutrymme samt två av Webers handlingstyper. Empirin har även analyserats i relation till resultat från tidigare forskning. Vår studie visade att samtliga socialsekreterare inte tyckte det var önskvärt att barnen ska tolka och att det inte var det bästa för barnen att låta dem göra det, vilket främst beskrevs utifrån det tolkande barnets behov av skydd från ett för stort ansvar. Barnens tolkande tilläts som undantag där avvägningar gjordes i relation till ålder och innehållet i informationen. Vår analys visade att dessa undantag i huvudsak gjordes av socialsekreterarna utifrån egna föreställningar om barnets bästa och inte genom att låta barnen själva vara med och forma den föreställningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)