Olyckor på svenska oljedepåer: En delstudie i MSB-projektet ESS där olyckor samt förebyggande och skadebegränsande åtgärder studeras

Sammanfattning: Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.
Tillvägagångssättet för insamlandet av information baseras på litteraturstudier och intervjuer. För att erhålla bedömningar av vilka åtgärder som anses inneha stor potential användes en enkätundersökning utarbetad av IVL och utskickad till samtliga ansvariga för Sveriges oljedepåer. I Sverige finns 29 oljedepåer som ägs av 10 olika företag. Dessa depåer lagrar främst petroleumprodukter och drivmedel. Riskerna på oljedepåer uppkommer vid hantering av produkt, främst vid förflyttning av produkt. För att minska eller förhindra dessa risker används förebyggande och skadebegränsande åtgärder. Där en förebyggande åtgärd skall minska sannolikheten att en olycka sker och en skadebegränsande minska konsekvenserna av en inträffad olycka. Dessa åtgärder delas först in i organisatoriska och tekniska åtgärder och som sedan kan separeras i förebyggande och skadebegränsande åtgärder.
De lagstiftningar som reglerar oljedepåer är Sevesolagen, Lagen om skydd mot olyckor, Arbetsmiljölagen, Miljöbalken och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Förutom dessa lagar finns även flertalet förordningar, föreskrifter och rekommendationer som ytterligare reglerar verksamheten. En central del i säkerhetsarbetet på en oljedepå är riskhantering, alltså ett organiserat och fortlöpande arbete för att inom ett givet system, ha uppsikt över och oftast reducera olycksrisker. För att identifiera riskerna används olika typer av riskanalyser där Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) riskutredningsmall tycks användas i störst utsträckning, denna kompletteras dessutom med andra riskanalysmetoder. De senaste tre åren (jan 2009-nov 2011) har enbart åtta olyckor innefattande oljedepåverksamhet inrapporterats till MSB. Samtliga olyckor har varit läckage/utsläpp av produkt. I ett fall har antändning av produkt skett och brand uppkommit. Utöver dessa olyckor har ytterligare en brand upptäckts vilken inte var inrapporterad till MSB.
Enkätundersökningen framtagen av IVL hade till syfte att bestämma vilka åtgärder som bedöms ha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa olyckor på oljedepåer. Den webbaserade enkätundersökningen var främst en kvantitativ undersökning med inslag av ett fåtal kvalitativa frågor. Denna enkät skickades främst ut till samtliga oljedepåansvariga i Sverige. Svarsfrekvensen hamnade slutligen på ungefär 62%, närmare bestämt 36 av 58 respondenter slutförde enkäten. För att analysera enkätsvaren och kunna utföra en jämförelse viktades svarsalternativen, vilket i sig innebar att vardera åtgärd erhöll en slutpoäng och ju högre poäng desto större potential. De tio åtgärder som fick högst poäng, och detaljbeskrivs i rapporten, var:

− Rutiner för handhavande av farliga ämnen
− Utbildning
− Skumutläggning
− Rutiner för påfyllning av cisterner
− Vattengjutning av intilliggande cisterner
− Kunskapsåterföring från inträffade olyckor
− Rutiner för lastning/lossning
− Uppsamling
− Engagemang från företagsledning
− Upprättade och övade planer för räddningstjänsten

De slutsatser som har dragits är att olyckor på svenska oljedepåer är fåtaliga och mindre allvarliga än vad som förväntades. Dock verkar det finnas ett visst mörkertal i statistiken från MSB vilket tros bero på oklara krav från myndigheter och lagstiftning. De direkta anledningarna till att olyckor inträffar är främst tekniska men dessa har oftast en indirekt bakomliggande organisatorisk anledning. Det tycks ske fler olyckor, jämfört med oljedepåer, på andra fasta farliga anläggningar såsom raffinaderier och plast/kemiföretagen.
Det är främst organisatoriska åtgärder som anses inneha stor potential att förebygga och skadebegränsa olyckor. Dock betyder detta inte att tekniska åtgärder inte har det, eftersom organisatoriska och tekniska åtgärder till stor del är beroende av varandra. En slutsats som kunde dras från den statistiska värderingen av enkätresultatet var att ju fler år respondenten hade i branschen, desto viktigare ansågs åtgärderna rent generellt vara. Det ansågs också att brand på oljedepå innehar störst effekt på människa samt allmän effekt, detta kunde då korreleras till att åtgärder som förebygger och/eller skadebegränsar bränder ansågs inneha stor potential.

Med utgångspunkt från de resultat vi fått fram har vi följande förslag till vidare studier:

− Analys av rutiner för inrapporteringen av olyckor från farliga anläggningar och räddningstjänst till MSB för att på så sätt lokalisera fel och möjliggöra förbättringar.
− Inom området fasta anläggningar - kemikalieolyckor i ESS-projektet föreslår vi att utredning av olyckor och förebyggande och skadebegränsande åtgärder på raffinaderier och plast/kemiföretag utförs.
− En översiktlig utredning av säkerhetskulturen på oljedepåer, raffinaderier och plast/kemiföretagen.