Pedagogisk måltid i förskolan : Förskolepedagogers attityder och ätande

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Akademin för hälsa och arbetsliv

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn. Dock hade de med matlåda ett lägre intag av kolhydrater. Övervägande del av respondenterna åt inte en tillfredsställande mängd energi för att täcka en tredje del av dagsbehovet. Alla respondenter utom en drack vatten till måltiden och nästan alla ansåg att de borde ha ätit mer grönsaker, oberoende av om de åt samma som barnen eller medhavd matlåda. Samtliga hade en klar uppfattning om att de är förebilder för barnen under måltiderna och de hade förhållandevis likartade utgångspunkter i sitt arbetssätt gällande en pedagogisk måltid. Slutsatsen blev att personalen hade ett lägre intag av energigivande näringsämnen om de åt samma som barnen. Deltagarna var eniga om att den pedagogiska måltiden innebär att vara en förebild, inte bara näringstillförsel, även om det kan vara svårt att leva som de lär.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)