Välfärd hos ren : hur kan den bedömas i praktiken?

Sammanfattning: Renen i Sverige är ett semidomesticerat hjortdjur som under tusentals år har anpassat sig till klimatet i norr. Alla i Sverige har rätt att äga en ren men det är enbart samer som får bedriva renskötsel. Under renskötselåret, som består av åtta årstider, är renskötarens främsta uppgift att förflytta renarna till bra betesmarker och bevaka hjorden. Sedan 1960-talet har renskötseln genomgått stora moderniserade förändringar. Från att ha varit en intensiv skötsel med tama renar i mindre hjordar till dagens extensiva renskötsel med mindre tama renar, större hjordar och en tillgång till modern teknik som t.ex. motorfordon. Klimatförändringens effekter och en ökad konkurrens om markerna från andra näringar och intressen påverkar renen och rennäringen negativt. Det leder bland annat till att renarna vintertid behöver stödutfodras. Stödutfodring innebär en ökad stress för djuren, speciellt då de i samband med detta ofta behöver hägnas. Hållande av ren i hägn leder till ett ökat smittryck i hjorden och därmed fler sjuka djur. Djurvälfärd handlar om hur djur mår. Det finns flera definitioner av djurvälfärd och de kan delas in i tre olika approacher. Den första menar att djurets välfärd är god om dess fysiska hälsa är god, den andra utgår från djurets känslor och att positiva känslor är förenat med god djurvälfärd och den tredje approachen förespråkar att god djurvälfärd uppnås när djur får leva i enlighet med sin sanna natur. De flesta av dagens forskare är överens om att alla tre approacher ska inkluderas i definitionen av god djurvälfärd. Med en god djurvälfärd följer en god hälsa. För att bedöma djurvälfärd används det ofta standardiserade protokoll för det specifika djurslaget som bedömaren utgår från. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att sammanställa litteraturen inom området och på sikt öka kunskapen om djurvälfärd hos ren. Det mer specifika syftet var att lägga fram ett förslag till ett bedömningsprotokoll som kan användas för en systematisk djurvälfärdsbedömning av ren i fält, samt att ta fram ett förslag till en enkät som kan användas för att få en uppdaterat information om djurvälfärden hos svenska renar och även undersöka hur renägare bedömer djurvälfärd i praktiken. I litteratursökningen hittades få artiklar om djurvälfärdsbedömning på ren. De bedömningsprotokoll som tagits fram i examensarbete har därför baserats på de protokoll som finns för nötkreatur men med hänsyn till de stora skillnaderna i typ av djurhållning och djurslagen som sådana. Konklusionen av litteraturstudien är att för att upprätthålla en god djurvälfärd och undvika sjukdom krävs det en ökad kontroll, kunskap och forskning om de sjukdomar och andra djurvälfärdsproblem som drabbar ren. Protokollet som utvecklats för djurvälfärdsbedömning av ren skulle kunna underlätta ett systematiskt insamlande av data kring djurvälfärdsläget hos ren i olika situationer, i första hand inom det aktuella forskningsprojektet vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ”Allvarliga infektionssjukdomar i öga och mun påverkar djurvälfärden hos svenska renar”. På sikt skulle protokollet också kunna användas av andra forskare, renägare, rådgivare och myndigheter med intresse för renarnas välfärd. Detta skulle i förlängningen kunna stärka djurvälfärden, bl.a. genom att öka möjligheterna att förebygga sjukdom samt att tidigt fånga upp individer som är nedsatta och /eller blivit utsatta för stress en längre tid, och då vidta relevanta åtgärder. Det finns dock svårigheter med att bedöma välfärd hos ren i praktiken. Exempel på detta är väderförhållanden och begränsad tamhet hos djuren. Det kan leda till att bedömaren inte kan se djuren tillräckligt bra och/eller under en tillräckligt lång tid samt att enskilda individer inte kan särskiljas, vilket är något som krävs för att kunna utföra en rättvis djurvälfärdsbedömning. Med hjälp av den enkät som tagits fram inom ramen för detta arbete skulle kunskapen om välfärd, hälsoläge och djurvälfärdsbedömning hos svenska renar kunna förbättras. Förhoppningen är att detta examensarbete kan vara en steg mot att lyfta vikten av att upprätthålla och arbeta mot en god djurvälfärd hos ren. Likaså vilka fördelar det innebär att genomföra systematiska djurvälfärdsbedömningar samt att arbeta förbyggande och tillsammans.