Vem vill bli tolererad? : En kvalitativ intervjustudie om toleranspedagogik och mångkulturalism i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Under arbetet med denna studie fann vi att toleranspedagogik är ett relativt outforskat område inom svensk förskola. Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur förskollärare använder sig av toleranspedagogik i relation till kulturell mångfald i sin yrkesutövning. I detta syfte ingick även att undersöka huruvida förskollärares kännedom om toleranspedagogik skiljer sig åt beroende på yrkeserfarenhet. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av kvalitativa intervjuer. I varje delstudie har fem förskollärare med stor geografisk spridning intervjuats. I delstudie 1 intervjuades förskollärare med två års yrkeserfarenhet eller mindre, i delstudie 2 intervjuades förskollärare med 15 års yrkeserfarenhet eller mer. Databearbetning skedde genom riktad innehållsanalys där vi kodade materialet utifrån vår teoretiska ram. Vi valde att använda Kevin Kumashiros teori om antiförtryckande undervisning. Detta gav oss möjlighet att belysa förskolan som ett normativt landskap där diskriminering, stereotypisering och osynliggörande av olika kulturella identiteter kan ske. I Kumashiros teori ingår fyra förändringsstrategier för antiförtryckande undervisning, vilka främst fokuserats i vår databearbetning. Delstudiernas sammanställda resultat indikerar att toleranspedagogik var ett välanvänt pedagogiskt arbetssätt hos de förskollärare som ingick i studien. Dock visade resultatet att ingen av de deltagande förskollärarna hade en kännedom om toleranspedagogikens innebörd. Delstudiernas resultat visade på en viss skillnad i mångkulturella arbetssätt mellan förskollärare med längre yrkeserfarenhet kontra kortare yrkeserfarenhet. Vidare fann vi i våra resultat att vissa arbetssätt inte gick att placera under Kumashiros fyra strategier. Därmed fann vi att i vissa barngrupper användes undervisningsstrategier vilka inte tog hänsyn till kulturell mångfald. Vi fann också att i många fall användes svenskhet som norm för undervisningen. Utifrån dessa resultat skulle det varit intressant att vidare undersöka vilka de långsiktiga konsekvenserna av toleranspedagogik skulle kunna bli. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)