Processutveckling i praktiken : En fallstudie om processutvecklingsmetoders användbarhet

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Att arbeta processorienterat är viktigt för alla typer av företag för att kunna möta en högre ställd kravbild från kunder och omvärlden. En del av processorienteringen involverar att utveckla och effektivisera affärsprocesser. För att möta behovet av utveckling har en mängd olika metoder tagits fram för hur bolag kan arbeta med detta. Bolaget Atea Logistics AB har identifierat ett problem i en av deras affärsprocesser som inte presterar på önskvärd nivå. Problematiken är kopplat till inköpsprocessen och hanteringen av leveransdata, vilket leder till svårigheter i att fastställa ett säkert ankomstdatum av gods. Detta påverkar flera delar i värdekedjan och det slutliga kundvärdet vilket väcker ett behov av utvecklingsarbete. Trots processutvecklingens ökade vikt menar en del kritiker att metoderna som tagits fram för detta är svårförstådda och saknar en praktisk användbarhet. Eftersom den tidigare forskningen sägs sakna praktisk förankring kring hur metoderna faktiskt kan bidra till bättrade affärsprocesser avser denna studie att testa och utvärdera en av dessa metoder på Ateas problematik för att i slutändan öka den praktiska användbarheten. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa en metod för processutveckling på ett problem hos företaget Atea. Därefter ska en utvärdering av metoden genomföras för att bidra med eventuella förbättringsförslag sammanställt i ett ramverk. Vidare syftar även uppsatsen till att presentera rekommendationer till Atea kring hur de kan arbeta för att överbrygga sina upplevda problem i affärsprocessen. Metod: Den generella forskningsstrategi som använts är i huvudsak en kvalitativ fallstudie med en till stor del deduktiv ansats med vissa induktiva inslag. För att läsaren tidigt skulle ges en mer övergriplig bild kring processtänkandets olika delar samlades detta i en teoretisk referensram. Sedermera ämnade den teoretiska insamlingen som legat till grund för arbetet att skapa förståelse för de olika metoder som finns för processutveckling för att vidare kunna testa en av dessa i en praktisk miljö. Insamlingen av empiri har skett genom en särskilt verksamhetsnära forskningsmetod, interventionistisk forskning med hjälp av intervjuer, telefonsamtal, fokusgrupper och workshops. Metoden använder ett mer experimentellt och interagerande sätt för observationer genom att vara en del av forskningsobjektet. En testning av en teoretisk metod gjordes därefter på fallet för att lösa ett praktiskt problem parallellt som en utvärdering av metoden kunde genomföras. Den kunskapsteoretiska ståndpunkt som legat till grund för uppsatsen är empirisk realism för att skapa en ökad förståelse för verkligheten än den som teorin beskriver.  Slutsats: För att besvara uppsatsens frågeställningar var syftet att genomföra en testning av BPR på ett verkligt problem hos Atea. Slutsatserna som kan erhållas utifrån detta är först och främst att i egenskap av praktisk användbarhet så kan det konstateras att metoden som testades i uppsatsen definitivt var praktisk användbar men lämnade utrymme för förbättringspotential. Under uppsatsens gång har det uppenbarat sig en avsaknad av vissa aspekter i metoden. De anpassningar som gjorts av metoden på grund av detta är kopplade till praktiskt förekommande företeelser såsom tid, engagemang och motivation. Vidare ansågs metodens praktiska användbarhet kunna höjas ytterligare genom att förändra metodens ordningsföljd i en del av uppgifterna för att på så vis skapa en mer logisk arbetsprocess. Att säkert kunna konstatera att den praktiska användbarheten faktiskt höjts ställer krav på att en ny testning genomförs med det nya ramverket. Däremot finns det mycket som pekar på att dessa förändringar är ett möjligt steg till en mer praktisk metod med enklare användbarhet för processutveckling. Utvecklingsarbetet mynnade även ut i rekommendationer till Atea, de huvudsakliga förbättringsområdena involverade stärkt kommunikation såväl internt som externt, standardisering av processer, samt en utveckling av automatiseringslösningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)