Låt staden utvecklas med mobilitetshubbar : Ett masterarbete om hur mobilitetshubbar kan lokaliseras och designas inom stadsplaneringen

Sammanfattning: Många städer har byggts upp efter bilens framkomlighet, vilket bidragit till att de glesats ut och människor tvingats in i ett bilberoende. Samtidigt är det inte alla som har råd att äga en bil eller en cykel, vilket skapar sociala orättvisor i samhället då dessa människors rörlighet begränsas. Kollektivtrafiken kan inte heller försörja alla stadens arbets- eller bostadsområden som följdaktningen kan orsaka problem för människor att förflytta sig sin första- eller sista sträcka på färdvägen mellan arbete och busshållplats, eller busshållplats och hem. I nuläget pågår emellertid omvandlingar av städerna i syfte att försöka minska bilanvändningen genom att skapa förutsättningar till mer hållbara färdsätt som gång- och cykel samt stödja kollektivtrafikens framkomlighet. Samtidigt sker också en digitalisering av transportsystemet där olika aktörer introducerar olika former av delningstjänster, både fasta eller flytande fordon som inkluderar bilar, cyklar, scootrar eller mikromobilitet -exempelvis sparkcyklar. Mobilitetshubbar framhålls i detta sammanhang som potentiella fysiska platser i staden där olika delningsfordon och servicetjänster kan placeras för att utöka människors rörlighet ur olika perspektiv. Hur dessa omställningar och trender inom mobilitetsområdet kan kombineras och hanteras inom stadsplaneringen är ett komplext och outforskat område. Dels för att kunskap saknas om vilka mobilitetsåtgärder som är lämpliga att använda sig av, hur de ska utformas fysiskt för att människor ska vilja byta till hållbara färdsätt samt vad som styr människors övervägningar gällande transportval. Denna studie utgör ett kombinerat arbete, där del 1 är en teoretisk uppsats, och projektet i del 2 mer utforskande och designinriktad, med syftet om att undersöka hur mobilitetshubbar kan lokaliseras och designas för att ge en rättvis tillgång till stadens mobilitetsformer. Mastersexamensarbetets översiktliga metodologi är en programmerande designmetod som består av fyra olika faser; forska, analysera, programmera och pröva/utvärdera. Detta innebär in detta fall ett explorativt tillvägagångssätt, där del 1 bygger på en litteraturstudie av aktuell forskning och om vad som är möjligt utifrån nuvarande Plan- och Bygglagstiftning, för att kunna utarbeta ett program med olika krav och kriterier s.k. instruktioner om hur mobilitetshubbar kan lokaliseras och utformas mer konkret. Programmet används därefter som ett ramverk och verktyg för att undersöka hur mobilitetshubbar kan lokaliseras och designas inom ett område som utgör en avgränsning av en fördjupad översiktsplan, stadsutvecklingsområdet benämnt Haninge stad, i Haninge kommun. För att kunna översätta programmet i Haninge stad (projektet i del 2) samlas material och kunskap in om de specifika förutsättningarna både genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Det framtagna programmet utgör slutsatserna för arbetets första teoretiska del vilket även kan tillämpas på andra städer. I del 2 visas hur analyserna om Haninge stad har genomförts och hur resultatet av programmets krav och instruktioner, mynnat ut i ett nätverk av fysiska mobilitetshubbar. Ett mer konkret planförslag för ett område och en god modell för hur en mobilitetshubb bör utformas, har också arbetats fram. Del 2 presenteras i form av totalt 8 olika poster i A2 format.