Akuta sår på hund : sårvård samt förslag på lämpliga hemgångsråd

Sammanfattning: Djursjukskötare kan tilldelas ett stort ansvar vid sårvård, det är därför viktigt med goda kunskaper inom sårläkning. Genom att följa samma evidensbaserade sårvårdsrutiner kan djurkliniker erbjuda en högkvalitativ vård där alla patienter får samma goda omvårdnad. Litteraturstudien avser att se över den vetenskapliga bakgrund som finns över sårvårdsåtgärder för hundar med två typer av akuta sår; kontaminerade sår som läker sekundärt samt postoperativa rena sår efter ovariohysterektomi (OHE). Uppsatsen syftar också till att ge förslag på lämpliga hemgångsråd vid sårskador. Studien visar att det finns mycket användbar, men inte tillräcklig, evidens för den sårvård som används inom djursjukvården idag. Mer forskning är önskvärd även på hundar då de tillgängliga studierna idag främst täcker humansidan. Sårvården skiljer sig mellan rena och kontaminerade sår. De basala åtgärderna för de flesta kontaminerade sår är debridering, rengöring samt applicering av lämpligt förband. Rena sår behöver för det mesta varken rengöras eller plåstras om så länge hunden inte kommer åt såret, samt att miljön där hunden vistas hålls ren och torr. För att eftervården ska skötas på bästa sätt ställs krav på djurhälsopersonalens kommunikativa förmåga. Både muntliga och skriftliga hemgångsråd bör ges. De skriftliga hemgångsråden ska vara tydligt och utförligt utformade, gärna av både en veterinär och djursjukskötare.