- Om en person inte är gammal… - … så är han inte så himla ruskig i ansiktet! En studie av förskolebarns förmåga att mobilisera motsatsord

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: För att undersöka barns fulla förståelse av ords betydelser är det nödvändigt att undersöka förståelse av ord i relation till andra ord. Antonymi, motsatsrelationen, är en av de semantiska relationer som barnet tillägnar sig tidigast i språkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka förskolebarns förmåga till motsatsordsmobilisering, det vill säga förmågan att välja rätt motsatsord som respons till ett givet adjektiv. Eventuella samband med andra språkliga och kognitiva förmågor (språkförståelse, kognitiv flexibilitet och fonologiskt korttidsminne) undersöktes även. Deltagarna i studien bestod av 55 svensktalande barn med typisk språkutveckling: 27 barn i åldern 3;0-3;11 år och 28 barn i åldern 5;0-5;11 år. Ett test av förmåga till motsatsordsmobilisering konstruerades och användes som huvudtest i studien. Barnen testades även med ett språkförståelsetest, ett nonordsrepetitionstest samt ett test av exekutiva funktioner. Resultaten av studien visade att barn i femårsåldern har etablerat fler och mer avancerade typer av motsatspar än barn i treårsåldern. Bland de motsatspar som användes i studien gick det att urskilja en tydlig tidsordning för etablering. Både treåringar och femåringar var i genomförandet av uppgiften hjälpta av semantisk prompting. Resultatet visade sig inte, eventuellt på grund av metodologiska orsaker, stödja teorin om att den positiva polen i ett motsatspar etableras före den negativa. För både tre- och femåringar fanns samband mellan förmåga att mobilisera motsatsord och fonologiskt korttidsminne. För femåringar fanns även ett samband mellan motsatsordsmobiliseringsförmåga och språkförståelse. Motsatsordstestet som konstruerades visade sig vara lättadministrerat, ha hög intern konsistens och innehålla uppgifter av varierande svårighetsgrad. Detta motiverar att testet, med vissa revideringar och ytterligare normering, skulle kunna användas kliniskt i syfte att undersöka lexikalt semantisk mognad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)