Verklighetsuppfattningen i E. O. Burmans skrift ”Om Kants kunskapslära” och dess eventuella betydelse för Axel Hägerström

Sammanfattning: Erik Olof Burman, som disputerat 1872 på en boströmianskt präglad avhandling, efterträddes 1911 som professor i praktisk filosofi i Uppsala av sin adept Axel Hägerström. Denne kom att utveckla en materialistisk realism som bröt med Burmans och de närmaste föregångarnas subjektivism. Enligt vad han själv omvittnade, hade Hägerström inspirerats till filosofisk forskning genom att läsa Burmans skrift Om Kants kunskapslära (1884; Kk). I föreliggande studie undersöks dels om denna skrift innebär någon förskjutning av Burmans filosofi i realistisk riktning, dels om den påverkat utvecklingen av Hägerströms realism. Resultat: 1) Kk är väsentligen trogen den boströmianska metafysiken men innehåller formuleringar om rummet och tiden som kan tolkas objektivistiskt; 2) ingen specifik tanke i just Kk kan visas ha påverkat Hägerström; 3) Burmans betoning av verkligheten som logiskt bestämd, hans krav på systemisk enhet i kunskaps- och verklighetsteorin, och Kants avståndstagande från metafysisk spekulation påminner om Hägerström.