"Där är hon svensken, här är hon utlänningen"

Sammanfattning: Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats, som grundar sig på intervjuer med sex fältarbetare på två fritidsgårdar på två bruksorter i södra Sverige. Syftet med denna uppsats är att belysa och öka förståelsen hur ett fenomen som den stora migrationsvågen år 2015 kan påverka barns och ungdomars fördomar och främlingsfientlighet. Mer specifikt; Hur upplever fältarbetare i två sydsvenska bruksorter att den stora migrationsvågen år 2015 påverkat barns och ungdomars fördomar och främlingsfientlighet? Intervjuerna med fältarbetarna i de två sydsvenska bruksorterna visar på att respondenterna upplever att fördomarna och främlingsfientligheten hos bruksorternas barn och ungdomar har påverkats av den stora migrationsvågen år 2015. Respondenterna menar att både fördomarna och främlingsfientligheten har ökat i omfattning och styrka. Det empiriska materialet som inhämtades analyserades med hjälp Zygmunt Baumans och Tim Mays teser om socialisation, grupptillhörighet och referensgrupper, Erving Goffmans definiering av begreppet stigma samt Norbert Elias och John L. Scotsons figurationsbegrepp. Studien pekar på en ond spiral som kan börja med till synes oskyldiga fördomar vilka i sin tur utvecklas till främlingsfientlighet. De som utsätts för stereotypa föreställningar riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap med negativa konsekvenser för samhället generellt och den drabbade individen specifikt.