I skuggan av skandalen : en studie om hästen i livsmedelskedjan i Sverige

Sammanfattning: Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie om häst i livsmedelskedjan i Sverige. Antalet hästar som gick till livsmedelsproduktion 2016 var 2668 vilket är det lägsta sedan mätningarnas start. Det motsvarar ungefär en femtedel av antalet avlivade hästar samma år. Samtidigt importeras hästkött för att mätta produktionen på charkuterivaror. Sällan har hästen studerats som livsmedelsproducerande trots att den uttryckt är det i lagar och förordningar. Initiativet till undersökningen kommer från LRF Häst som är en branschorganisation som jobbar för hästnäringen i Sverige. Syftet är att ta reda på orsakerna till det låga slaktantalet av hästar i Sverige. Genom att undersöka hur hästköttets livsmedelskedja fungerar samt tydliggöra dess olika påverkansfaktorer ämnar uppsatsen att ta reda på de hinder och möjligheter som föreligger. Undersökningen baseras på litteratur och intervjuer primärt med slakterier och sekundärt med hästhållare samt andra aktörer livsmedelsindustrin. Konsumenternas intentioner återges genom statistik eller media. Resultatet visade att hästens mångfacetterade roll i samhället påverkar hur många hästar som blir tillgängliga för slakt. Det tillsammans med etiska eller historiskt religiösa föreställningar påverkar hur hästköttet upplevs och hanteras. Med hjälp av leverantörsperspektiv och värdeperspektiv tydliggörs påverkansfaktorerna; önskemål om tillvägagångssätt vid slakt från hästhållare, hästpassanvändning, läkemedelsanvändning och fördomar gällande livsmedelssäkerhet. Livsmedelsskandalen 2013 pekas ut som en av de mest avgörande händelserna för dagens livsmedelskedja och marknad för hästkött i Sverige. Trots att svenska underleverantörer eller förädlare inte var inblandade satt händelsen spår vilket visar sig genom färre slakterier som slaktar häst och färre hästköttsprodukter. Det råder till viss del avståndstagande från hästkött vilket analyseras med hjälp av Mary Douglas teori om renhet och fara. Hästköttet kan ses som symbol för något negativt i samhället vilket ger uttryck för kulturell struktur och tradition. Samtidigt visar undersökningen att hästköttet lyfts som något positivt ur resurssynpunkt. Hästköttet kan tillskrivas miljömässiga, ekonomiska och sociala värden vilket gör hästen till en multiresurs. Utmaningen ligger inte i livsmedelskedjan utan i att förena förhållningssättet till hästen som bruksdjur och till hästen som livsmedel.