Självförtroende och självprat inom elitidrott : En studie om sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och Cheerleading

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.